Aftonbladet – 28 oktober 1872, sida 2

i mitt våld. Visserligen är det blott hälften af hvad vi från början gjort räkning på, tillade han; men så ba vi deremot den trösten, att summan af oss kan stoppas i fickan utan några besvär och omsorger. Allt hvad ni säger är rätt, anmärkte Grogram. Tänk ut, ni, hvad som är att göra, så skola mina händer bjelpa att utföra saken. Låt ess således söka att utforska gerningsmannen. Jag har noga betänkt saken, sade den lille ränksmidaren, och bedrar jag mig ej mycket, så torde jag nog vara på spåret. Då jag först kom hit till värdshuset, efter att ha lemnat er i Exeter, nämnde värden bär att ett parti jernvägsarbetare nyligen hade Jagt. ut en py bana inärheten af Gwynrotbin. Det synes mig ganska möjligt att en af dessa gynnare utfört det dåd, hvilket jag anser mig ega rätt att anse som den mest oförskämda plundring. Mr Pentweazle började derefter mera detaljeradt anföra de skäl hvilka, efter hvad vi redan nämnt, hade förmått bonom att fatta sin öfvertygelse. Grogram lyssnade appmärksamt och yttrade då den förre hade siutat sin berättelse: Jag skulle verkligen tro, att hvad ni nu säger, har mycket skäl för sig, Jag förstår mig: väl inte rätt på sådant der, — det hör ej till min andel af kompanionskapet, men i alla fall ser det ganska snarlikt ut, Hvad är nu först att göra? Det första som mäste ske, sade Niklas Pentweazle efter nägra minuters betänkande, är att jag blir tillräckligt äterställd för t kunna taga ihop med saken på allvar. örut kunna vi likväl språka vidare med irden, locka honom att ånyo berätta den historia, som han meddelade mig — kanske litet mera detaljeradt. Vidare kan ni gå