Aftonbladet – 24 oktober 1872, sida 2

h brunkol, Framställningen af detina in istri intager hela främre väggen, Denär naturtroget framställd genomskärning af t stenkolsverk från guvernementet Rjäsan. et hela är omkring 20 fot högt och minst ) fot bredt, en ordentlig stenkolsgufva med ollar, uppfordringsverk, lager af gand, lera, en och stenkol, Vi träda in i dess gånär med dess svartglänsande stenkolsvägar, följa skenet af en liten lampa genom unklet, och vi komma så till bergsmannen, m här är sysselsatt med att bearbeta: shaktet med sina originalverktyg. Genom : a Sc gång utkomma vi åter i dagsuset, Rysslands kolindustri ligger ännu i sin oda, men man har: här, -tvingad af behofet, nu börjat tillgodogöra sig den rika tillång på antracit, stenkol och brutkol; som ans i mångå delar af landet. Stenkol finas nästan i alla guvernementerna i Centralyssland, i trakten af Don 1 södra Ryssnd, vid Ural och Siberien, Här i Moskwa. använder man ännu enelska kol till; gasberedning och eldning, hura på endast några mils afatånd härifrån ons riklig tillgång på stenkol, hvilka, i brist hk företagsamhet samt i synnerhet på vägar, om leda dit, icke äro tillgängliga, Nästan lla lokomotiv: eldas med ved, ja, jornbanåg gå till och med dagligen, drifna genom ldblog med trä, öfver vida och mäktiga tenkolsfält.Hitintillshar man nästan utelutande byggt strategiska jernbanor, men iu börjar man dock tänka på anläggandet f banör för Industriens tjenst, så att man an tillgodogöra sig de omätliga rikedomar, om finnas i landets inre. För att visa, det man redan här har en itenkolsindustri, om än ej stor i förhållanle till tillgången, vilja vi anföra, att man, fter Skalskoffsky, är 1868 vann :tillsamvans 11,012,856 centner ur följande bassiter: Moskwa 1,186,934 centner, Donetz 4,874 centner Oc 2178,378 centiler atitravit, Ural 129,458 centner, Polen 6,088,160 entner, Siberien 361,384 centner, Kaukasus 55,200 eentner samt Kijew-Elisabetgrad 36,236 centner bituminös skiffer och lignit. Hade Ryssland icke något stenkol, så tjenade dess framåtsträfvande till föga, ty stenkolen måste anses såsom industrieris mäktigaste häfstång, men med denna oskattbara naturgåfva, måste detta land förrveller se: nare räknas till de största industristaterna. Från saltverken i det sydliga Ryssland, från Orenburg trakten och Kirgis-stepperna, finnas -hörv flera utställningar. Dessa äro egentligen endast profver.pa arbeten, som de; dervarande fångarne åstadkommit under deras fristunder,. oelh bestå af smycken, kors, törn-etö. af reva färglösa saltkristaller. Ryska kronan har.lagt monopolium på denna industri, men det. förljudes, att detta, till allmän fromma, snärt kommeratt upp: böra. Enligt statistiska: uppgifter vanns i Ryssland 1866 tillsammans 13,047,900 cent ner och 1868 149a millioner centner salt. Midtelgångens höga sidoårm tillhör äfven den ryska bergsindustrien-och dess grafiska framställning, hvaribland: i synnerhet är framstående en ofantligt stor bergverkskarta öfver Ural. Den venstra sidoarmen upptages a! ut ländska ntställare. Bland dessa intager Sverige hedersplatsen såväl i anseende till qvantitet som. qvalitet.. .På en stor ställ ning med flera afsatser, klädd och dekore rad med rödt kläde, finna vi stenkol från Skåne, malmer och jern från Lindberg Keiller, von: Eszen, Öberg, nickel och nic kelmalmer från Klefva, bordskifvor af gra nit från Ivar Kullgren och från Gotland krita från Malmö, kobolt och koboltmalm koppar och kopparmalm från Tunaberg, tort cokes och en art antracitbränsle af Wester land -mm; ä Strax Här: invid finns en mycket stol etage-pyramid med alla våra vigtigaste mal mer, utställd af-Sveriges geologiska un dersökniog Midtemot-denna atår en an nan pyramid; bildad af 4 kallt tillstånd vridna stänger. Dessutom finnas der jern malmer, med konst slagna knutar af rund jern och stål samt klippspik. Utställaren häraf är Caisel på Laxk M Bakom Laxåpyramiden är den polska af delningen; hvilken i synnerhetär rikhaltigi försedd med: zink-malmer och arbeten af sin) samt med allt hörande till dess frambrin gande. Bland tyska provinser intager Wirt: här, som nästan öfverallt i utställt förnämsta platsen, och representeras här ge nom statsiernverkets Wazzeralfingons vackr: utsiauning, hvari de fina skarpa brotten hö de här exponerade hårdgjutvalsarne visa ett utmärkt arbete Afven Schlesien Uppträder här dels me prof på och dels med tabellariska uppgitte öfver sin bergverksindustri, hvaraf. vi se at dess stenkolsproduktion år 1870 var 176! millioner, centner och producerades samma å 13 millioner centner jern. Å Utanför denna paviljongs-ingång finna vy kolossala skeppspansar såsom profstyckel från ett kejserligt jernverk. Detstörstaä ett af de stycken, som uppväckte så myc ken förvåning i Paris 1867, Dettastålpar sar väger 146 centner. r d Barkoffs Kutznetzoffs paviljong ligge phÅ högra sidan om hufvudpaviljongen. De är af dessa utställare anordnad efter samm grundprincip som den föregående, med trogn modeller på deras grufvor, masugnar, jer! verk och dylikt, samt med produkter, säxo! ett stort sortiment jerntråd; synålar, gju jernspjeser m. m. Stensliperipaviljongen ligger till venste —— LL ALL ra