Aftonbladet – 23 oktober 1872, sida 3

AMMAR VE APR OMR 102 platser innehafvas nu omkring 60 dels af den s. k. förenade vensterns — bondepartiets — medlemmar, 53 till antalet, dels are å 7 medlemmar af den jydske Folkeforening, den politiska materialismens radikale sakförare, hvilken grupp, då den är för fåtalig för att utöfva något inflytande på egen hand, kommer att vid alla voteringar sluta sig till venstern såsom densammas venstra flygel. Hvad innebär nu detta valresultat med afseende på utsigterna för den närmaste framtiden? Först och främst skall den folkethingsmajoriteten efter all sannolikhet syfta till ett styfsint och hänsynslöst bondregemente. Det numeriska ec (ITA möjlighet är gifvet genom vensterns seger vid valen. Alltsedan Junigrundlagens införande år 1849 har de mindre jordbrukarnes antal varit i stadig tillväxt inom folkethinget; nämnda år voro de 19, nu äro de 53... Man kan ej annat än instämma i def utan tvifvel uppriktigt menade önskån, som efter valen uttalats af det segrande partiets inflytelserikaste organ, Dansk Fol ketidende: Vi vil haabe, at Borrdestanden vil have lert af de andre Stenders Herredömme, at intet er fordzerveligere for Folket och for den enkelte Stand, end at glemme hint over denne, at ville have Friheden og Magten for sig og ikke unde andre deres Del deraf — — — men å andra sidan: när medförde ej makten stark frestelce till maktens missbruk ? Vensterns uppträdande mot sina motståndare under valstriden ger, sanningen att säga, ingalunda någon borgen för en stundande maktutöfning i en upplyst fosterländsk anda. Också förutses det när stan med visshet, att bondepartiets opposition mot regering och landsting snart nog — måhända redan vid behandlingen at finanslagen — skall drifvas så till sin spets, att det konstitutionella maskineriet löper fara att bringas i oordning. Då äro tvenne alternativ möjliga. Antingen måste den nuvarande ministeren, då dess lagförslag förkastas och samverkan omöjliggöres mellan Folkething och Landstbing, afträda för att lemna plats åt en af den förenade vensterns ledare bildad bondeminister. Detta är den katastrof man önskar framtvinga på det håll, der man vant sig att betrakta en viss f. d. skomakare och kolportör, .samt några hans olleger, såsom den danska folkandens utkorade stridsmän. Eller regeringen begagnar sig af sin grundlagsenliga rätt att upplösa Folkethinget och genom utskrifning af nya val vädja till nationen. Detta är den utväg, som förordas af de många, hvilka i likhet med den nyligen upphörda tidningen Hejmdals utgifvare (den varmhbjertade patrioten dr C. Rosenberg) mena, att Hadets og Mistillidens onde Vetter have veret paa Ferde ved de sidste Valg og have tumlet sig lystig i det aandelige Tasmörke, som endnu trods vor meget roste Oplysning ruger over Folket. Sådan är alltså ställningen härstädes — ett allas krig mot alla, Jag ämnar denna gång ej lemna någon utförligare redogörelse för de tvistande partiernas uppkomst, historia, program o. s. v.; till detta vigtiga kapitel hoppas jag få återkomma i sinom tid. Den ofvanstående flyktiga teckningen har haft ett annat syfte, Företer ej det politiska status quo i Danmark en slående likhet med de nuvarande förhållandena i Sverige och Norge? Jo visserligen, och det är härpå jag velat fästå mina läsares uppmärksamhet. På vår inre politiks område synes allmogeklassens välde Vara I nära TE Tik u lystringsord Teser sig i våra dagar de nordiska folkens flertal, den fordom vädatskjutna stora mängden, i den tydligt tillkännagifna afsigten att en gång för alla rycka till sig statsskeppets roder. En stridbar och vältalig målsman för folkpartiet — skalden Björnstjerne Björnson i Norge — yttrade för någon tid sedan: De kömmende Tider vil deri skille sig fra de forrige, at det er Landfolket. som skyder op med sin Tro og sin Vilje og velter sine Meninger Bölgei Bölge ind over Stederne. Dessa tider äro nu redan komna. Barn af deras fro och viljä äro samtidiga företeelser sådana som landtmannapar tiets i Sverige, folkpartiet i Norge, de bondevänliga vensterpartierna i Danmark. Uppåt mot höjderna går stormlöpningen; densamma leder i Sverige sitt ursprung från 1865 års representationsförändring, som stälde vårt samhällsskick på en till principen demokratisk grundval; i Norge synes rörelsen hafva inträdt i ett nytt skede sedan I riksdagsförhandlingarna år 1869 angående införandet af årliga storthing, i Danmark har oppositionen sitt egentliga fotfäste uti yrkandet på upphäfvandet af 1866 års grundlagsförändring samt återinförandet af 1849 års junigrundiag, Utgängspunkten för brytningen mellan det gamla och det nya ligger på det sociala området. Den framträder här i form af en onaturligt stegrad spänning mellan Va och sad ER andra ora mellan allmogen och medelklassen, ået tjerde och det tredjo ståndet, HVAT storborgaren och hyråkratens äro för utlandets omstörtningsmän, äro hos oss för den nyaste folklighetens förkämpar intelligensen i Sverige, einbetemantanarti Norge, 2de nationalliberales i Dammark: alska idoler, som böra rödjas-Hr-vägen. Men hvarföre påyrkas deras undanrödjande? Eller, för att gifva frågan en annan vändning: hvad är den innersta tanken, I sjelfva den framåtdrifvande kraften, denna l vidt utbredda rörelse bland nordens allmoge, som hos oss utgör tidens märkligaste politi-. ska faktam? Svaret härpå är till en del Igifvet genom det föregående; hvad våra T bönder eftertrakta är, att börja med: makt. ; rån denna sida sedt framstår folkpartie uppträdande såsom-en utgrening hos oss af Iden väldiga demokratiska tidsströmning, som enomgår Europa och den bildade verlden öfver hufvud. I I alla de stora kulturländerna se vi det -Ifjerde ståndet — arbetaren och bonden — rycka fram mot det tredje till en afgörande -I strid om makten. Ett rollombyte hari vårt ; århundrade egt rum mellan samhällsklasserna -I på den sociala reyolutionens område. BStats1 hvälfningen i Frankrike år 1789 som bortsopade det feodala samfundet med dess sköld vr) hållare, konungamakt och aristokrati, utgick 0 rr AN SL A— 0 R mn et FR HH kd OO KH hat RR 2 la Eee ms a ÄRM KR Mm TÖM RR HB str OL 5 AR SA HJO 4 RR NS FIRE