Aftonbladet – 9 oktober 1872, sida 2

rid han åter försäkrade honom om Ryssands sympatier för Frankrike och å sin re ( serings vägnar lyckönskade honom till detla ugn Frankrike åtnjöt. Efter Gambettasd senaste reror och tal och de härmed i samhb manhang stående agitationerna i Dauphind jt och Savoyen har han äter gjort ett besök i hos Thiers. Vid detta senare samtal återtog den ryske ministern sina lyckönskninsar och uttryckte för presidenten den stora missbelåtenhet, man i Ryssland kände öfver den agressiva hållning, den franska radikalismen på senaste tiden antagit. Hr Timatscheff tillade, att de makters hållning, hvilka , för tärvarände sympatiserade med Frankrike, säkerligen skulle undergå en förändring, om Frankrike ännu en gäng blefve medelpunk-, ten för en europeisk agitation. Tvenne an; dra makters representanter ha i Paris fört !. samma språk. i; Pilgrimsfärderna till Lourdes fortgå i stor skala. Den 5 dennes ankommo till Paris en stor mängd pilgrimer, stadda på resa till nämnda ort. De bivistade en stor messå,! som hölls för deras räkning. Den i Pöris! utkommmands katolöka tidhihgen Seikäike Fel igetise publicerar programmet för pilgrims-:! färden, hvari bland annat heter: — Pilgrimerne ombedjas vänligen att icke sjunga l: vid ankomsten till bangården, De böra pål! ett absolut sätt undvika allt, som kan gifva deras resa, hvilkon itspirettts Af tröl och fromheteli, karakteren af en politisk manifestation eller en lustresa. MNämnde pilgrimers afresa skedde med den fullkomligaste ordning. Skaran utgjordes tillstörsta delen af qvinnor och andlige, Männen vero emellertid telrikare än Vänligt. Många nyfikne håde infunnit sig på bangården, men pilgrimerne blefvo icke på något sätt förolämpade. De å sin sida afhöllo sig äfven från alla manifestationer, Man skg blött här och der bland Hopen Hågfa hvita fanor med Blå koi, Progres liberali Toulonse berättar, att en order från inrikesministern har förbjudit sydbanbolaget att arrangera ettratip för pilgrimerne till fourdes. Å akdba Man köl ger b Tyåntars, on organ för det klerikala z att anordnarne af pilgrimsfärden till Lourdes hyste mycket bekymmer för att denna pilgrimsfärd skulle antaga on politisk karakter i stället för att endast halta eh religiös betydelse. Men hfad 1 Yrangais betecknar a0M eh hötande fara är redan ett i faktum. De pilgrimer, som vallfärdade till La Salette, baro små hvita fanor och ropade: Lefve Henrik Vb, och de som drögo till Lourdes buro nästan alla den hvita kokarden. Det buller, hvarined markis de Frantiiei, en vän af grefve af Ohambord, kar tin känttågtfrit ätt had står i spetsen för den iältramontana processionen, lemnar icke mera Irum för några tvifvelsmål i fråga om syftet med densamma. De klerikale i Nantes, hvilka I hos regeringen begärt en pndersökning äv Igåcnde de rotdnihösr Som egt rum i denna stå, Börja nu ängra detta steg. Om en så ldan undersökning på allvar anställes, kan Iden komma att leda till resultat, hvilka bli I ganska ledsamwa för dem, sorå begärt henne: I Hon skulle bland attest komma avt röja de Jömkliga Enep, som: användts för att gifva pilgrimsfärderna ett imponerande utseende -Joch få allmääöheten att tro, att ett stort anI tal menniskor deltagit uti dem, Inom hvarje I stift har biskopen tppmanat prosternö att värfva många äcltafare. Då entusiasmen 11 Början icke var särdeles stor, började man annonsera och puffa i tid-I ningarna. Pastorerne tillkännagåfvo, att I utomordentlig aflat skulle komma att ejr l vas för deltagandet ! pilsrimstågen. Åt I de sjuko tofvades bot genom vattnet i grotsJtan, De legitimistiske godsegarne i Bretagne tvungo sina underhafvande att delI taga i vallfärden, under hotelse att i annat fall uppsäga dem, De nitrafmuntatie ledarne I ha utdelat modalier af förgyld brons, hvilka I bönderna trodde vara af rent guld. Den ena Tsidan af dessa medaljer företer en afbild-ning af grottan i Lourdes med inskriften: -IUppenbarelse af den heliga jängfrin år 11858. På avdra sidan ser inan en Hild af Iden heliga dunafran med inskriften: Bed för oss! Bönderne hå i Nantes velat hos vexlare ätbyta dessa medaljer mot penninIgar och funnit sig ha gjort en svår missräkning, då de erforo att de icke vare af gud. Bönderne i Saintonge ha icke visat sig så medgörlige-8om de i Bretagne vch Vend6e. Presterskapet har gjort Big den största möda för ätt örganisera ett tåg af 1500 persöner, men icke lyckats få det till Iständ. Lyckligare voro de fromme i MarIseille. De ha lyckats organisera ett pilgrimståg, som skall afgå den 11 i denna månad och återvända den 14: Den heliga lijungfruns 4 Lourdes framgång oroar de fromme i Verdelois, der en undergörande Mariabild äfven finnes; Madonnan i Lourdes är hvit, den i Verdelois svart, För att trösta de fromme i Verdelols och dö dervarande försäljarne af rosenkransar och helgonbilder har nu en abbe Nolibois tagit ordet till förmån för madonnan i Verdelois uti den i Bordeaux under kardinal Derrets protektion utkommande kyrkliga tidningen IT Aquitaine. Han ekrifver: Helgedomen i Verdelois här redan från den 1 Maj till den 11 September mottagit trettiotvå stora pil grimstäåg, och man beräknar antalet af de I messor, som blifvit lästa, ända till 3000. Sålända har äfven der pilgrimsväsendet icke råkat i förfall. Man tägar till Iourdes; Imen man tågar äfven till Verdelols. Ty i sjelfva. verket delar icke jungfru Maria sitt hjerta. Hon bar det. privilegiet att gifva sig hel och hållen öfverallt och åt alla, som vilja älska henne. O, herrliga bild i Verdelois, du är svart, ja — men du är skön! Och så fortfar abbe Nolibois vidare latt i samma ton förherrliga madonnabilden