Aftonbladet – 4 oktober 1872, sida 2

kronan, skall utmyntas och benämnas Dub belkrona. Enär erfarenheten hade hos oss och i an. dra länder lärt, att en stor räkne-enhet är obeqväm för befolkningen, har kommissionen icke föreslagit Guldkronan till räkneenhet, utan tiondedelen af densamma, hvilket ungefärligen skulle komma att öfverensstämma med den lägsta af de i de skandinaviska länderna nu använda räkne-enheter, nemligen den svenska; men för att skilja densamma från den svenska riksmyntsriksdalern föreslås för densamma benämningen Krondaler. (En af kommissionens medlemmar lärer ha ansett att räkne-enheten helst borde kallas en Krona, och att guldmyntet icke behöfde något särskildt namn.) Krondalern skulle i det närmaste motsvara 1 rdr svenskt rmt, 2 rdr danskt rmt och !a norsk Speciedaler. Den skulle indelas i 100 delar, hvilka skulle benämnas Öre. Den föreslagna räkne-enheten skulle komma att stå i följande förhållande till de vigtigaste främmande räkne-enheter: 1 Krondaler skulle noggrannt motsvara 1!;s tysk mark eller 12 Skilling Banko, eller i det närmaste 0,055 pund st. 1 franc skulle noggrannt motsvara 72 öre, 1 amerikansk dollar i det närmaste 3 Krondaler 73 öre. Den legering, som af kommissionen föreslås, är den allmännast antagna, nemligen 9 vigtsdelar guld och 1 vigtsdel koppar. För kommissionens förslag rörande skiljemyntet samt för öfriga vigtiga bestämmelser i det uppgjorda förslaget till myntkonvention, förutom dem som härflyta af de redan omförmälda förslagen rörande guldmyntet och räkne-enheten, skola vi i morgon redogöra.