Aftonbladet – 27 september 1872, sida 2

önskade träffa dem båda — han lade särskild vigt på ordet båda innan han återvände till London. Återvänder till London !upprepade Ellen. Skall ni så snart resa? Denna gång har ert besök varit ganska kort, Jag tycker det blott är ett par dagar sedan -squi ren sade oss att han väntade er; ja, han lät oss till och med förstå att ni kanske skulle låta öfvertala er att för beständigt stanna hemrma. Ja, jag fruktar att detta är en favoritid hos honom, miss Wynne, Hvarför frukta, hvad som ni har i er makt att verkställa? Eger London en så mäktig trollkraft öfver er?Jack svarade med ett kort skratt: Jag tror ej att London utöfvar någon trollkraft alls öfver mig. Mitt lif derstädes behagar mig och jag är intresserad af min sysselsättning, egentligen, som jag tror, emedan jag tycker mig gå något framåt i mitt yrke. Detta, och umgänge med två ller tre andra män af lika åsigter med mig samt den trefnad som mina rum kunna ega, är den enda trollmakt Lonadon har öfver mig. Om dessa äro de enda hindren och de iro oöfvervinneliga, så är detta ingen synrerlig artighet emot oss alla, här på Ianlet, svarade Elen. Hon var den sista person i verlden, som med skäl kunde beskylas för koketteri, men den skymt derutaf som finns hos hvarenda qvinna, bröt emelertid fram i dessa ord, Nästa ögonblick, lå hon mötte den snabba, djupa blicken från Jacks ögon, ångrade hon sig att ha sagt lem. För mig eger London inga hinder som lär vore oöfvervinneliga, sade han lugnt. Ellen insåg att hon hade blottställt Big