Aftonbladet – 27 september 1872, sida 2

ga friheten att skrifva mot detta arroganta och förmätna anspråk. Enligt ett tillkännagifvande i Tysklands Reichsanzeiger har tyska sändebudet i Brissel, frih. v. Balan, blifvit utnämnd till geheimerådet Thieles efterträdare som statssekreterare för utrikesangelägenheterna. Augsb. allg. Zeitungs korrespondent i Berlin tror sig veta att furst Bismarck och sedermera kejsar Wilhelm hade användt hela sin vältalighet för att förmå Thiele att qvarstanna på sin plats, men förgäfves. Frih. v. Balan skall, heter det, utnämnas till statsminister och erhålla en ställning, svarande mot Delbräcks såsom president för rikskansliet. — Enligt ett meddelande af den 22 dennes i Times skulle kejsar Wilhelm ha för afsigt att betydligt förminska tyska ockupationsarmån efter den andra milliardens betalande. Detta beslut har fattats af honom i anledning af de samtal, hvilka de trenne kejsarne hade med hvarandra under sammankomsten i Berlin. Det ultramontana partiet har på senaste tiden äfven i Schweiz kommit i strid med de verldsliga myndigheterna. För icke längesedan kungjordes nemligen, att kantonen Geneve upphöjts till ett särskildt katolskt stift, och att Mermillod, en af de mest framstående ultramontanerne, utnämnts till bi skop derstädes. Faktiskt hade detta vissorligen varit fallet sedan år 1865, d8å biskopen af Lausanne, under hvilken Geneve förat hörde, enligt påfvens önskan öfverlemnade den kyrkliga styrelsen derstädes åt Mermillod såsom vikarie på dennes eget ansvar. Statsrådet i Geneve protesterade visserligen deremot, men fann sig sedan deruti och tillslöt ögonen för de presterliga utnämningar han företog. Men då påfven nu, utan att rådfråga detsamma, upprättade en särskild biskopsstol, begagnade det tillfället för att framställa en ny protest och nuppfordrade biskopen af Freiburg; under hvilken en liten del af kantonen af gammalt hörde, att besätta de båda lediga platserna, men han afslog detta, emedan makten dertill icke längre tillkom honom. Dermed ville kantonalregeringen icke låta sig nöja, och hon har nu fattat det beslut att afsätta Mermillod — hvilken hon fortfarande endast betraktar såsom prest — och indraga baos lön, likasom hon också förbjuder honom att utöfva någon myndighet såsom bi skoplig vikarie. En schweizisk tidning har hotat honom med förvisning, och efter hvad som sker på andra ställen i Schweiz är ett sådant steg icke osaunolikt. Sälunda har kantonen Berns regering nyligen afskedat tvenne prester i Juratrakten, derför att de under agitationen om författningens ombildning missbrukade predikstolen till politiska syften och uppväckte split och inbördes hat inom sina församlingar. Den ene af dem uppfordrar nu rent af sin församling att göra motstånd mot regeringen. Kantonen Geneves lagstiftande församling — det stora rådet — antog redan i Februari en lag om upphäfvandet af de religiösa korporationerna, och det är just detta steg, som har framkallat påfvens beslut om att upprätta en särskild biskopsstol derstädes för att värna om kyrkans intressen. Det schweiziska förbundsrådet skall otvifvelaktigt stödja kantonalregeringarna i deras motstånd mot de presterliga anspråken och har till och med protesterat mot att den klerikala regeringen i kantonen Valais utnämnt en jesuit till prest i staden Lenk, emedan det strider mot författningen. Tillsvidare har valet blifvit kasseradt.