Aftonbladet – 25 september 1872, sida 2

Republiken, säga hennes motståndare, : är i teorisn en verkligen beundransvärd egeringsform; men i verkligheten har hon l: ultid bragt Frankrike till-randen af en af-: srund; republiken är liktydig med anarki, li: wppror, borgerligt krig, politisk bankrutt. Republiken är de personers regeringsform, vilka vilja beröfva oss egendomen, familjen och den religiösa tron, Såsom medborpare, kristne och fransmän, måste vi afsky lenna regeringsform. Vore republiken i sjelfva verket allt detta, så skulle desså änmärkningar visserligen våra tillintetgörande. Men har man icke lika väl dåliga monarkier som dåliga republiker? Är icke Schweiz styrelse lika god och lika väl ordnad som Englands, Bller är kansko icko den religiösa trön skyddad i Nordamerikas Förenta Stater? Är der egendomen eller familjen hotad? Man säger, att i Frankrike finnas personer, söm sträfys efter att omstörta samhället, Tyvärr förhåller det sig så. Men kan man väl på allvar tro, att dessafiender till hvårje regering skulle vara vänner till den republikanska? ro de personer vänner af fria institutioner, bvilkas förnämata sträfvande pår tt på att döda friheten och sätta klubbarnes diktatur i stället? Nej, de äro revolutionärer och despoter af värsta slaget. Vill man verkligen i förbund med detta parti införa en folklig styrelse? Vill man kanske införa den kon servativa republiken för och icke emot jar kobinerne och kommunisterne? Må man icke bedraga sig! Om det öfverhufvud är möjligt att tillika med anarkien och ooördningarna äfven utrota motiverna till desamma, så kan endast republiken göra det, Ett folk, som är vandt vid att styra sig sjelf, är obevekligt mot minoriteter, som göra opposition genom revolutionsförsök. Tagen, söm allena regerar i en republik, är erfarnare än en konung och vet att skaffa sig stränparp lydnad oo. Vill iab natva fakta, som bevisa dessa påståenden? Man se sig då blott om efter hvad den blott provisoriska republiken inom aderton månader under presidentens ledning bar bragt till ett godt slut. Kommunens undertryckande, landets befrislsö från inva. sionön, öott lån på fem milliarder — allt detta har hon bragt till stånd. Hon har återstält lugnet på gatorna; hon harlugnat sinnena. Detta synes mig i sannbip Vara fakta, som Berätliga förtroendet för den defnitiva republiken, d. v. s. för den närva rande regeringsformen, som genom visa och liberala inrättningar måste stärkas och befästas, Hade väl en monarki kunnat göra det. bättre? . KR . : Är det icke för öfrigt klart och tydligt om man icke med afsigt tillsluter sitt öga för sanningen — att vi icke hafva nå got val mellan flere regeringsformer. För ett folk, som icke fördrager monarkien, är republiken en nödvändighet. Länge trodde man, att den franska demokratien Iåtör förehå sig med en konstitutionel monarki. Man bedrog sig häruti. I hela vär andliga riktning ligger någonting helgjutet, absolut, någonting som tillbakavisar alla halfmesyrer. Om vi än icke äro republikaner medelst börd och uppfostran, å äro vi det säkerligen — och dettä Betyder nera — genom våra ideer. Det bästa af allt är, att vi taga landet så: dant det verkligen är. Aw organisera den transka demokratien och förbättra henne genom henne sjelf är mycket lättare än försöket att gifva henne en ny berrskare. För öfrigt måste man äfven taga i beräkning den allmänna rösträtten, som genom en 25årig utöfning? öfvergått i nationens kött och blod. Hurn vill man förena den med monarkien? Vill man låta den utöfvas genom indirekta val? Detta skulle vara liktydigt med en konfiskation af densammå Vill man inskänka den? Detta vore ettfarligt experiment. Och-för öfrigt: hvem har rättighet att handla på detta sätt? Är det i kräft af Bitt handat, som folkets representanter skola taga på sitt ansvar att förklara de valmän, som valt dem, politiskt rättslösa. Sådana äro enligt min tanke några af de motiver, som förmå venstra centern att påyrka republikens definitiva konstituerande. Det är ett af klokheten rekommenderadt äktenskap den föreslår landet, och livärs Hemgift är enhet, fred och frihet. Detta ärtre gånger så mycket om monarkien kunde erbjuda. Låtom oss icke försumma detta lyckliga tillfälle! I dag kunna vi, om vi ha mod att glömma våra gamla partisöndringar, afsluta revolutionernas tidsålder i detta palats i Versailles, der den för åttio är sedan började. Men om vi fortfara att icke göra någonting, skola vi snart upplefva nya stormar och draga med oss i vårt fall Frankrike, ännu en gång ett offer för partiernas blindhet och egoism. Thiers höllsden 20 dennes, dagen efter sin ankomst till Patis, ett ministerråd i Palais Elyse, som räckte i två och en half timme, hvarvid bland annat förekommo frågorna om de republikanska banketterna den 22 dennes och om Edmond Abouts arrestering. Franska sändebudet i Berlin, Gontaut Biron, har pr telegraf kallats till Paris för att lemna upplysningar i denna sak. National-Zeitang meddelar, att han arresterats på särskild befallning af statsprokuratorn i Strasbourg, men anledningarna till denna order äro enligt franska tidningars förmodan oriktiga. Sedan About i Strasbourg underkastats ett föregående förhör, lär befallning blifvit gifven, att ingen måtte få tillträde till honom med undantag af hans bustru. Enligt telegram från Strasbourg till Agence Havas och tyska tidningar har emellertid About den 21 på beslut af den permanenta krigsrättens i Strasbourg rådkammare blifvit frigifven. About begaf sig redan samma dag till Paris. På resan från Trouville till Paris har Thiova varit föramål för nnnrenade hvllnin