Aftonbladet – 23 september 1872, sida 2

as den breder, söm iu efterträder honom l at Å tronen, än att en kärlek som till konung jsk arl och en tillgifvenhet som för drottning oc ovisa må skänkas konung Oscar den an-m re och drottning Sofia. DN MEKKA — — — ——— Zi g Det ämne, hvarmed de i går hikomma sg ranska och engelska tidningarna i främsta!M ummet sysselsätta sig, är den franske skrift-ef tällaren Edmond Abouts arrestering af delri yska myndigheterna under ett besök i Jul ik ass. Det stora tppsesiide denna sak väckt a öranlåter oss att något närmare redogöralm ör de dermed förenade omständigheterna.! A Ibout, hvilken som bekant är redaktör för ti idningen XIX Sigcle, hade vid början afl lenna månad med sin hustru och trennels) arn begifvit sig till staden Saverne i detjk orna departementet Bas-Khin, i hvars när-f,) wet han Har egendom, för hvars afyttrande lr van ville vidtaga några arrangementer. Denls 4 sent på aftonen kom en polisman till det 1 mus, i hvilket den frejdade skriftställarena bodde, och förklarade att han önskade talal, ned honom. Abont vägrade att insläppa oolismannen och sedan bevakades huset hela natten. Tidigt följande morgon hördes hårda slag på ingångsdörren och de utanför stående polismännen förklarade, att de skulle slå in den samma, om den icke genast öppnades. Madame About öppnade då dörren och polismännen förevisade då hennes man, hvilken under tiden hastigt klädt på sig. itskilliga stämplade papper, hvilkas innehåll antydde att han var fånge. Hanfördes till ett häkte kl. 7 på morgonen och fick icke mottaga besök af någon. Klockan fyra på morgonen fördes han till jernvägstationen öch transporterades derefter till Strassburg, der han nu sitter häktad, Befolkningen i Saverne betogs af.häpnad öfver denna arrestering och man har anmärkt, att About fördes tilll: jernvägsstationen på en omväg, likasom fruktade man att folket gkulle försöka befria honom, Sålunda redogör madame About uti ett bref till XIX Sigcle för sjelfva häktningen, men nämner intet om orsaken dertill, om hvilken hon sannolikt då, såsom allal andra, sväfvade i okunnighet Till en början uppgafs, att About, hvilken är född i Lorraine och varm fosterlandsvän, skulle ha uppmanat en mängd elsassare, hvilka hos honom begärt råd om de skulle välja fransk eller tysk nationalitet, att förblifva fransmän, och att detta vore orsaken till hans arresterande. XIX Siecle påstår gig emellertid nu bestämdt ha erfarit, att orsaken till häktningen är några artiklar, hvilka About år 1871 skref i Soir om Elsass. Uti dessa artiklar använde han de skarpaste uttryck om tyskarne och deras kejsare. Han kallade preussarne ett barbariskt följe, hvilket gått öfver Rhein, för att berusa sig med franskt vin, för att stjäla skedar och för att snatta småbarnskläder af ett folk, som stode lika högt öfver dem som romarne öfver göterne. Kejsar Wilhelm skildrades som en gammal skenhelig gubbe med mun nen full af bibelspråk och falska eder och fickorna fulla af stulna kronor. Årresteringsordern utfärdades sedan omedelbart efter de i fråga varande artiklarnes offentliggörande, emedan de tyska myndigheterna ansågo att de vore skrifna af en tysk, enär Elsass och Lothringen då redan vore afträdda till Tyskland och option ännu icke egt rum. Franska regeringen har begärt förklaringar i Berlin rörande Abouts häktning och detpåstås, -tt hon kommer att uppträda på det mest energiska sätt i denna från folkrättslig synpunkt egendomliga sak. Den 17 dennes lemnade Gambetta Paris, efter att inför general Rivigre, hvilken leder den förberedande ransakningen iden Bazainska processen, ha aflagt vitnesmål om hvad han hade sig bekant rörande Metz kapitulation. Från Paris begifver sig exdiktatorn till S:t Etienne och kommer derifrån, såsom det påstås efter öfverenskommelse med regeringen, att begifva sig till Savoyen och Nizza, för att söka motarbeta de separatistiska sträfvanden, som der börja göra sig gällande. I Savoien och Nizza kämpa de klerikala och de radikala med hvarandra, och det gäller att styrka dessa senare och uppmana dem att hafva förtroende till regeringen och till. Frankrikes framtida utveckling i republikansk anda. I Nizza finnes ett starkt italienskt parti och hufvudtidningen Il Pensiero uttalar sig ständigt med stor bitterhet mot allt hvad franskt heter. Sålunda yttrade hon en gång, då stadens franska tidningar kallat henne ett af främliogar underhållet blad, att det var fullkomligt riktigt, efter nizzarderne äro främlingar i sitt eget hem, så länge detta fortfar att vara ett rof för utländingar. Tidningen tillade till och med: I herrar för de franska tidningarne, packen edra koffertar och gån tillbaka öfver Var, så skolen I få se, att nizzarderne åter skola visa sig som infödda från topp tilltå. Hvarför talen I ständigt om Elsassarnes olyckliga öde, I Nizzas preusgsare! Gent emot denna rörelse gäller det att styrka tron på, att republiken skall blifva Frankrikes framtida statsform ; ty det skall öka Frankrikes makt och försona många af italienarne. Redan i fjol förklarades bestämdt af Nizzas deputerade i nationalförsamlingen, att de skulle hälla fast vid Frankrike så länge det förblefve republik. Thiers, hvilken på senare tiden börjat allt mer närma sig republikanerna, finner en särskild anledning dertill uti den öppenhet, hvarmed flere legitimistiske deputerade uppträda mot honom i skrifvelser till sina valmän, En af dem, Dampierre, har rent ut yttrat sig för hansafskedande oeh för nationalförsamlingens upplösning, på det att en ny försam ling måtte slutligen kunna bestämma Frankrikes framtida statsform, Att partiet ingalunda uppgifvit hoppet om en slutlig seger för dess sak, ses af ett öppet bref från den bekante legitimisten de Charette, hvilken försäkrar sina vänner om att det legitima konungadömet snart skall blifva återupprättadt. Icke mindre ifrigt, men mera hemlighetsfullt arbetar hertigen af Broglie, chefen för de rena monarkisterne, mot Thiers i de tidningar, som stå till hans förf e. Deror RR RR a AR BA hi me AO VR Be ——