Aftonbladet – 21 september 1872, sida 3

YO, torde erinra sig, upptaget på den lista, 80; ng blifvit uppgjord af de ofta omtalade k mI mitgerna, och han ådagalade nu att de enI sida, som sålunda uppställt honom såso le sin kandidat, icke misstagit sig på honon nelHans föredrag i går afton stod i full ha gelmoni med det af honom för 4 år seda la j hållna föredrag, om hvilket han sjelf eri ; ilrade. Detta hölls inför medlemmarne sz ar Stockholms skarpskytteförening och förrådd ck I tydligt, att talaren hyste den föreställning ad latt bland dem skulle vara rådande en myt etiket stor obenägenhet mot den stränga orc fsI ning, den lystring, den punktlighet och ovi åIkorliga lydnad, som allmänt nog ansett de höra med såsom oundgängliga vilkor fö g,Itruppers krigsduglighet. Det system fö ee, krigsbildning och organisation, som ha hr I framlade, var väl beräknadt att slå an p rlåhörare, hos hvilka de supponerade före rI ställningarne skulle ha varit rådande; me t, (vi tro oss med visshet veta, att hos de allr. ed fleste, som åhörde hr Keijser, intrycket ble st J ett alldeles motsatt och att starka tvifve sh bland dem yttrades huruvida det var möjlig ta latt hr K., såsom sjelf militär, verklige: id jtrodde på de principer han uttalade oci rskulle. vilja tillämpa dem vid en under hans 3 ledning stående trupp. Vid framläggande et jaf sitt politiska program i går afton utgick ir )hr K. påtagligen också från den förutsätt ll ningen, att det är med slagorden om ut h I sträckt politisk rösträtt, massans: sjelfsty 1I relse, folkets sjelfbestämningsrätt o. s. Vv ö-lsom man vinner för sig hufvudstadens val m i män. Vi befara dock att han äfven denna 1-l gång betydligt missräknat sig, ehuruväl har . l ganska riktigt fick en knapp majoritet för sig vid gärdagens valmöte, der ingen fann åför godt att analysera hans yttrande. Vi r-l våga påstå, att man skall vara anlingen mycket kortsynt, eller ock icke fullt uppriktig, då man antager, att frågan om den I politiska rösträttens utsträckninvg pu står , för allvar på dagordningen i värt land. j Hvad man än må tänka om lämpligheten af ,j den punkt, der det s. k, strecketi afseende å I valrätten nu är satt — och vi försvara ingalunda denna punkt såsom någon yttring a jaf den högsta politiska visdom — så är det I I likväl ett faktum, att en förändring i denna vigtiga del af den nya grundlagen icke för a I det närvarande och på rätt många år här jefter har ringaste utsigt att blifva antagen. Att då göra densamma till vilkor och förut1 sättning för andra reformer, exempelvis den för ordnandet af vårt försvarsväsende, vit nar icke om synnerligen stort intresse för dessa reformer, och den kandidat, som det gör, lofvar icke att verka mycket godt för lösningen af sådana fosterlandets lifsfrågor. Det är för öfrigt rätt anmärkningsvärdt, att de talare, som eljest äro så ferma att rlifra mot embetsmännen, derföre att de äro beroende af regeringen o. s. v., och som vilja tillämpa dessa åsigter äfven på oafsättliga ;I domare, ehuruväl de, om någon, kunna injtaga en oberoende ställning, tiga beskedligt still, då fråga blir om sådana embetsmän, som finna för godt att stoppa dem munnen till med några fraser, lånade från det nyliberala programmet. ) Dessa invändningar mot embetsmännen, Isom alldeles icke förspordes, då fråga var lom hr Keyser, lika litet som i fråga om hr Mankell och andra, som fått kretskomitgernas nåd, uppdöko ånyo, då hr Carlens kandidatur föredrogs. Det var hr Gustafsson, som nu frambar dem, likasom han förut gjort det i 1:sta och 2:dra kretsarne. Man borde, menade hr Gustafsson, skilja mellan regeringspartiet och folkpartiet. Doc. Forssell och major Fock replikerade honom, den sgenare vitsordande hr Carlens sjelfständighet och erinrande att han verksamt kämpat för åtskilliga reformer, som blifvit genomförda. Såsom vi redan nämnt, blef han mötets kandidat. Äfven mot statsrådet Bergströms kandidatur drog hr Gustafsson i härnad. Han hade förut säte och stämma i riksdagen. Ville han verka något för hufvudstaden, kunde han göra det ändå, och då hade Stockholm 14 röster i kammaren. Valdes han deremot, finge man icke så många, men huru många man då skulle få var etträkneproblem, med hvilket tal. icke lyckades komma till rätta. Hr L. J. Hierta erinrade dock, att hr B. väl såsom statsråd hade rätt att deltaga i öfverläggningarne i kamrarne, men ej i besluten, Det vore för öfrigt ovisst hurutänge han komme att bekläda sitt nuvarande embete. Det allvarsamma sätt, hvarpå han tagit dess ansträngande värf, gjorde detej gannolikt aft hans krafter tilläto länge bibehålla detsamma, Och då vore det en stor vinst för Andra kammaren, som hade mycket svårt att väl besätta lagutskottet, att bland sina ledamöter räkna hr Bergström, som allmänt ansågs sågom en bland landets utmärktaste rättslärde, med vidsträckt kännedom om främmande länders lagstiftning ; uppräknande tal. härefter flere vigtiga reformfrågor, för hvilkas lösning hr Bergströms biträde vid riksdagen kunde anses ovärderligt. Det gjorde ett egendomligt intryck att efter detta yttrande af en veteran i frihetens och framåtskridandets tjenst höra hr Gustafsson, som troligen icke skall finna sig förnärmad om man anser honom något grön i politiken i jemförelse med hr Hierta, uppträda och med mycken tvärsäkerhet invända, att då hr Bergström upphör att vara stats råd, så är han assessor i Skånska hofrätten och bör bo i Kristianstad. Folkmakt och regeringsmakt borde skiljas åt, upprepade hr G., och här gällde att utse representanter för folkmakten! Hr Forssell upptog detta yttrande och erinrade, att regeringsmakt och folkmakt aldeles icke behöfde stå fiendtliga emot hvarandra, utan mycket väl kunde samverka. Och om en folkets man blefve inkallad i konungens råd, så skulle det just stärka hans position, om han befunnes fortfarande ega folkets förtroende. Talaren befarade emellertid att hr Gustafsson och de med honom liktänkande icke rätt väl skulle fatta detta resonnement, och han ville derföre till dess belysande spörja dem, om för den händelse hr Mankell skulle blifva inkallad i konungens råd, de af denna anledning skulle motsätta sig hans kandidatur. Hr Bergström uppfördes härefter med icke ringa mainritaet nå mätata ligta Torr TT Pe