Aftonbladet – 17 september 1872, sida 2

Den så kallade permanenta kommissionen hvilken under franska nationalförsamlingens ferier fungerar i dennas ställe gent emot regeringen, hade förliden torsdag ett sammanträde, det fjerde i ordningen efter för: samlingens prorogerande, och vid hvilket regeringen representerades af inrikesministern Lefranc. Förhandlingarna inleddes med en interpellation af deputeraden Rainneville rörande de gängse ryktena om en förminskning i inkomsterna af de indirekta skatterna. Inrikesministern förklarade att dessa rykten voro högligen öfverdrifna och att de tidningar, som utspridt desamma, måste ha erhållit sina underrättelser från statsembetsmän, som voro otrogna den tjensteed de aflagt. Regeringen, förklarade Lefranc, skulle läta anställa undersökning härom och strängt tsraffa de skyldige. Den summa, som angifvits utgöra minskningen, vore dessutom aldeles oriktig. Af kastningen af de indirekta skatterna ökades alltjemnt, och regeringen vore fri från alla farhågor i detta hänseende. För att bevisa huru det verkligen förhölle sig med de indirekta skatterna, skulle den officiella rapporten inom kort offentliggöras. Laboulaye anmärkte, att de underrättelser om afkastningen af de indirekta skatterna, som tidningarne offentliggjort, hemtats ur de engelska tidningarne. och att det för öfrigt icke vore skäl att en fri och offentligheten älskande regering sökte hindra pressen att meddela allmänheten sådana fakta, som kunde intressera den. Deputeraden dAboville tillsporde derefter inrikesministern om det vore sant, att italienska regeringen tillställt Frankrike en hotande not rörande de försvarsarbeten, som blifvit verkställda på den franska sidan af Mont-Cenis-tunneln. Inpgeniörerne hade påbörjat dessa arbeten, utan att tillfråga regeringen derom, och krigsministern, general Cissey, hade gifvit befallning om arbetenas inställande, så snart han fått underrättelse derom. Åtskilliga deputerade yrkade att de belopp, som blifvit voterade till skadeetsättning för de af kriget hemsökta departementen, skulle genast betalas. Några deputerade af högern begagnade sig af detta tillfälle att protestera emot att den summa af två millioner francs, hvarpå staden Paris gjort anspråk såsom skadeersättning, skulle till hela sitt belopp utbetalas. De afkommissionens medlemmar, som tillhöra venstern, afstodo af försonlighetsskäl från sin afsigt att protestera mot de arresteringar, som på senare tiden företagits i Paris, och medlemmarne af högern, som voro. högligen belåtna med det sätt, hvarpå myndigheterna i Lyon uppträdt med afseende på de andliga lärarnes återinsättande, afstodo äfven från sin afsigt att interpellera regeringens representant rörande det bref, i hvilket Thiers besvarat generalrådets i Ardennes adress och hvilket man funnit alltför republikanskt. Thiers uppehåller sig ännu alltjemnt i Trouville, der han fortfarande och hufvudsakligen sysselsätter sig med militära angelägenheter. Han har hållit flere konferenser med marskalkarne Baraguay dIHilliers, Canrobert, flere generalintendenter vid armån och af krigsministeriets sektionschefer. Den 11 gjorde hr Thiers jemte sin fru och krigsministern Cissey ett besök hos Guizot på dennes landtgods Val Richer. Utrymmandet af departementen Marne och Haute Marne, som efter utbetalandet af halfmilliarden, hvilket den 6 September egde rum i Strasbourg, fördragsmessigt skulle ega rum den 22 torde komma att något fördröjas, emedan arrangementerna för truppernas mottagande i de landsdelar, hvilka fortfarande hållas ockuperade, ännu icke äro afslutade. . Sedan inrikesministern så väl lyckats i att omintetgöra alla republikanska demonstrationer och festligheter den 4 September, har han nu äfven genom ett cirkulär till prefekterne förbjudit alla sådana manifestationer den 22 September, årsdagen af den första franska republikens prokla merande. Regeringen undertrycker öfver hufvud alla republikanska demonstrationer, men gynnar och beskyddar deremot alla de pilgrimsfärder, processioner och andra demonstrationer, som företagas från den klerikala sidan såsom t., ex, den 8 dennes i Lyon, der presterskapet höll en stor pro