Aftonbladet – 17 september 1872, sida 2

SETT Fe OURSEEKRIIA Fö PMM . örande denna sak och måste begära befriIse från åliggandet att inspektera befästingarna, hvilket äfven beviljats honom. Bland invånarne i Metz samt befolkninarna i Ardennerna och i Meurthe et Moelle sysselsätter denna process lifligt den lmänna uppmärksamheten, och sedan en nånad tillbaka framträda vitnen, hvilkas illvaro man förut icke kände, och dokunenter komma i dagen, om hvilka man förut ngenting anade. Dessa båda omständigheer ha gifvit den förberedande ransakninen en ny riktning och fordra konfrontatiojer och noggranna undersökningar. Detradikala och republikanska pariet har beslutit att fira årsdagen af den förta republiken den 22 d:s med enskilda ban: etter i Paris och provinserna. En del ralikale deputerade och medlemmar af Paris communalråd hafva beslutit att tillställa en niddag i Palais Royal, vid hvilken. deputeeraden Peyret kommer att intaga högsätet ch till hvilken 750 personer hafva anteckat sig. Gambetta kommer den 22 att bivista en dylik middag i Marseille eller nåson annan större stad i södern och skall sannolikt dervid hålla ett tal. Regeringen, som förbjudit alla offentliga fester till firande af nämnde årsdag, tyckes emellertid icke ulltför mycket villa stöta för hufvudet det republikanska och radikala partiet, utan har derför låtit inrikesministern utfärda ett konfidentielt cirkulär till presidenterne, uti hvilket han närmare förklarar lagen af 1868 angående offentliga möten. Ministern hänvisar på nödvändigheten att undvika en felaktig tolkning af nämnda lag och att tilllämpa densamma på ett alltför strängt och frihetsfiendtligt sätt. Offentliga möten och banketter måste förbjudas, säger Lefranc, men detta förbud får icke utsträckas till subskriberade middagar af enskild karakter. I Tyskland tyckes katolska presterskapets oppositon mot jesuitlagen ha inträdt i ett nytt stadium. Biskopen af Mainz, Ketteler, har nemligen börjat organisera en permanent agitation med alla lagliga medel och stifta speciella föreningar, som ha till syfte att utveckla lagens upphäfvande. Nämnde prelat erinrar om det vanliga förfaringssättet i England, der man, när det är fråga om att genomdrifva en reform i lagstiftningen, bildar en förening, väljer en ordförande, söker vinna inflytelserika män, samlar bidrag, skapar en speciel litteratur, söker att skaffa sig värdige representanter inom pressen, vinlägger sig om att få några liktänkande invalde i parlamentet och på detta sätt uppnår resultat, hvilka man aldrig skulle kunnat hoppas att vinna, om man fortfor att stå allena. Det öfriga katolska presterskapet utvecklar likaledes en ökad verksamhet. De tyske biskoparne, som redan under sommaren haft en sams mankomst i Fulda, ämna den 17 dennes sammanträda till ett nytt möte för att rådslå om de mått och steg, som böra vidtagas i anledning af i fråga varande lag. Ehuru detta motstånd har många elementer inom befolkningen att stödja sig på, emedan en mängd olika intressen blifvit kränkta genom den nya lagen, så är det dock icke antagligt, att detta motstånd i den närmaste framtiden skall leda till målet. Man torde nemligen erinra sig, att lagen mot jesuiterne efter tre dagars häftiga debatter antogs af riksdagen med 181 röster mot 93, således med en öfverväldigande majoritet. Till och med det konservativa partiet, på hvars bestånd de klerikale medlemmarne af riksdagen hade räknat i sina bemödanden att få lagen förkastad, till och med detta parti, som röstat med de klerikale i fråga om skolinspektionslagen, har i denna strid ställt sig på regeringens sida. På lagstiftningens väg skall det derföre blifva svårt att uträtta något. För öfrigt medgifva till och med de liberala tidningarna, att motståndet mot de af den lagstiftande makten och regeringen vidtagna åtgärderna dag från dag blifva häftigare, och att statsmyndigheterna måste visa mycken vaksamhet och energi om de icke skola ligga under i denna strid. De senaste underrättelserna från Tysklands katolska provinser och stater visa nemligen, att det icke blott råder mycken jäsning utan att man också med ifver och ihärdighet arbetar på en omfattande organisation af alla de krafter, af hvilka man kan vänta stöd för kyrkan i hennes strid mot statsmakten. I Posen har denna strid en särdeles bitter karakter, emedan preussiska regeringen här vill undertrycka den polska nationaliteten tillika med den ultramontana katolicismen. Förut har erkebiskopen i Pe sen, grefve Ledochowski, alltid ansetts för en lojal och regeringen tillgifven person. Nu deremot betecknas äfven han af den officiösa pressen såsom en genstridig orostiftare. Den 28 Augusti höll han en kongregation af storhertigdömets canonici och dekaner, i hvilken han med starka färger skildrade de faror, som hotade kyrkan från de verldsliga myndigheternas orättvisa och slutade med att utsätta en allmän bönedag för att anropa himlen om hjelp mot kyrkans förföljare. I Breslau hölls i början af förra veckan ett stort katolskt möte af lekmän och prester, hvars förhandlingar likaledes rörde sig omkring statens och i synnerhet preussiska regeringens förmenta angrepp mot kyrkan. Till ordförande valdes frih, v. Frankenstein från Baiern, som på sin tid. (1868) var medlem af det s. k. tullparlamentet och väckte uppseende genom sina häftiga uttalanden mot Bismarks politik. Furstbiskopen i Breslau, Förster (hvilken förut i likhet med Ledochowski hörde till de lojale och försonlige prelaterne) höll ett tal, i hvilket han klagade öfver månge ka tolikers ljumhet i den stora strid, som nu utbrutit, och uppfordrade församlingen att lemna å sido allt annat, när det gällde att försvara tron, Vid ett nytt möte den 11 antogs en hel följd af resolutioner, bland annat angående stiftandet af katolska komit6er i hela TyskJand samt bildandet af katolska adelsoch familjeföreningar. Vidare beslöt man att af alla krafter sörja för de arbetande klassernas och den lägre befolkningens bästa genom upprättandet af lånoch sparkassor samt förskottsoch konsumtionsföreningar RE a tr RR REA