Aftonbladet – 16 september 1872, sida 2

ÅA. —— B Dagens vigtigaste nyhet är den genom ter if: gram erhållna underrättelsen om Alaba-I iafrågans definitiva afgörande, Skiljedom-9 tolen i Genåve har nemligen i lördags denit 4 dennes afkunnat sitt utslag, hvilket åläger England att till Förenta Staterna utetala en skådeersättningssumman af 15!e nillioner dollars. Genom den fredliga 108ingen af denna fråga, hvilken en tid synes så hotande för bevarandet af freden melan tvenne af jordens största nätioner, har let blifvit praktiskt ådagalagdt, att interationella tvisters afgörande genom skiljelomstol i våra dagar lyckligtvis icke hör ill det omöjligås bmräde, Härutil ligger lenhå hyhets största betydelse. På samma sång är det äfven för hvarje vän af civilisationen och framåtskridandet glädjande, att, fter undanrödjandet af detta tvistefrö, ett redligt och vänskapligt förhållande efter 1 anledning skall inträda meilan dessa för sulturutvecklingen i våra dagar så vigtiga nationer, Att ett sådant förhållande af den allmänna opinionen inom båda folken anses önskvärdt, derpå har man ingen anledning att tvifla, och deroim vitnär — livad särskildt England böträffar — redan det, att utslaget helsas med: tillfredsställelse af de förnämsta organerna inom pressen i detta land, som dock är den förlorande parten. De stora engelska tidningarnå ha nemligen redan innehållit reflexioner i anledning af skiljedomen, som, ehuru den först i lördags afkunnades; dock till sitt väsentliga innehåll vår känd under några aagår förut. Times förklarar sig belåtet med densamma och beklagar nästan, att ersättningssumman icke är större, ehurn det strat derefter försäkrår att England icke gjort sig skyldigt till något neutralitetsbrott. Det är till och med lyckligt för öss, yttrar hämnda tidning, att skadeersättningssumman är så stor, att neutrala regeringar helt säkert hädanefter icke skola låta några försummelser i fråga om neutralitetens iakttagande komma sig till last. Vi ha mer än någon annan nation intresse nti att förökomma sådäna händelser som Åjabamas resor, ty om vi blefve 1invecklade i ett europeiskt krig, skulle vår handel ha allt att frukta af fartyg, som utlöpte från neutralå hamnar och kommo öfver Atlanten för att fortsätta hvad våra flender börjat, Skiljedomrärnes utslag har nu Skå pat ett prejudikat, som skall binda händerna på amerikanarne och visa verlden, att kränkandet af internationella lagar är lika dyrt som farligt. Daily Neis erkänner, alt engölskäå folket aldrig haft rent samvete i fråga om Alabamasaken. Det gläder sig öfver att denna strid är slutad och tror, att de moraliska fördelar, som hela verlden skall skörda af dehna sak, fullt uppväga Englands penningförlust. Denna strid har blifvit afgjord på ett nytt sätts, yttrar tidningen. Vi ha förelagt nationernas skiljedomstol en fredsoch krigsfråga mellan tvenne folk af samma race, och hon har blifvit löst på ett vänskapligt sätt. Förförsta gången har advokaten tagit försteget för soldaten, och striden har förts mellan personer, som suto fredligt omkring ett rundt bord. De båda nationerna böra glädja sig öfver en sådan tilldragelse. De ha:båda vunnit en seger, som icke kostat en droppe blod. Detta är ett prejudikat i folkens förhållanden sinsemellan, och vi höppas, att detta exempel icke skall blifva fruktlöst. Vidare lyckönskar tidningenGladstone och Granville, hvilkas tålamod och ihärdighet man har att tacka för, att England och hela verlden vunnit denna förnuftets första seger öfver den råa styrkan, Trekejsarmötet med alla dess festligheter är nu afslutadt. Kejsar Wilhelm har i sällskap med ryske czaren den 12 dennes afrest till Marienburg i Vestpreussen, hvarest han skulle dröja till i lördags, då han ämnade begifva sig till Bromberg för att lägga grundstenen till en ny industriskola. De flesta tyska småfurstarne äfvensom kejsaren af Österrike hafva likaledes lemnat Berlin. Då man jemför de stora förhoppningar i politiskt hänseende, hvilka af den jublande tyska pressen fästes vid kejsarmötet, med de hittills varande meddelandena från Berlin, måste man medgifva, att förväntnin garna icke på något sätt realiserats. Man vet icke en gång säkert, om de trenne utrikesministrarne hafva hållit de förebådade diplomatiska rådplägningarna eller icke. I Nordd. allg. Zeit. medgifver sjelf, att de ut Tländska referenterna icke haft något annat att skrifva om än militärfester. Om de senaste dagarnes festligheter meddela vi efter Berlintidningar följande: Kårmanövrerna i trakten af Spandau och Nauen skildras som mycket lysande. De trenne kejsarne, kejsarinnan Augusta, de kungliga prinsarne och alla de furstliga gästerna voro tillstädes som åskådare. Kejsar Frans Josef åsåg med synnerligt intresse det mili I tära skådespelet och. hade af denna anled ning utbedt sig general Moltkes sällskap, hvilken för honom förklarade de olika truppafdelningarnes rörelser. Som festligheternas glanspunkt framhålla korrespondenterne kejsarnes besök hos kronprinsen i Potsdam, hvars palats och park den 8 på aftonen voro upplysta med största prakt. Då det tyska kejsarparet anlände, upplystes slottets framsida med bengaliska eldar. I sjelfva Berlin voro militärmusiken och illuminationen den 7 dennes det mest framstående i festligheternas rad, men gåfvo beklagligtvis anledning till olyckor. Folkmassan, som stod tätt packad omkring festplatsen, hade på ett ställe i Lustgarten trängt sig fram för långt. Då musiken skulle börja, undan trängde icke blott trupperna, utan äfven beridna gendarmer de närmast stående, hvarvid många blefvo klämda och trampade under hästfötterna. En rustvagn, hvari 16 per