Aftonbladet – 14 september 1872, sida 2

Men äfven om landtmannapartiet då, eller förr, eller senare, vinnner majoritet inom riksdagen och, såsom MHandelstidningen uttrycker sig, en landtmanna-rådkammare blir blott en ganska kort tidsfråga, kan det derför vara skäl för dem, som ogilla partiets sträfvanden, att understödja detsamma genom att bidraga till förstärkande af dess leder? Om än motståndarne till landtmannapartiets oberättigade, af egennytta eller kortsynthet förestafvade, anspråk förr eller senare komma i minoriteten, må de icke derför förtröttas i sina sträfvanden att verka för det, som de anse vara rätt och allmännyttigt. Äfven en minoritet kan bjuda aktning, och om den än icke kan förhindra beslut, stridande mot sina åsigter, kan den dock stäfja öfverdrifter, hvartill majoriteten, om den finner sig oemotsagd, kan låta hänföra sig. Vi tro också, att denna tanke är den förherrskande bland flertalet af hufvudstadens valmän, och de torde derför ega anspråk på, att man besparar dem det förnärmande, för att icke äga skymfliga rådet, att de skola krypa för det kommande väldet, eller att de skola falla undan för hotet om detta väldes hämnd. Vi få helt visst ymnigt tillfälle att, innan de stundande valen inträffa, belysa såväl rätta beskaffenheten af det vackra skimmer. hvarmed landtmannapartiets organer här på platsen söka omgifva detta partis sträfvan den, som ock de försök, som af dem göras. att genom sammanlänkandet af namn för villa allmänna omdömet om personer, För dagen nöja vi oss med hvad vi ofvan anfört om den egendomliga taktiken, att ge nom förespeglingar om landtmannapartiets stundande makt söka vinna förstärkning å detsamma eller åtminstone paralysera mot ståndarne. , KIRSO SKR