Aftonbladet – 10 september 1872, sida 2

APP Ull KBONlUICL, dl legllag vä ULLIIVIV cvv UvI5I icke blifvit derom anmodade; men vitro att den förtjenar utredas och besvaras innanh man bestämmer sig för att använda millio-ld ner för att skapa magasinsplatser i det djupa li vattnet nedanför södra bergen. Skulle detli icke tilläfventyrs i Stockholm finnas strand-d platser på annat håll, lämpliga för ändamå-v let? Vi påstå icke att så är, men vi ansele att frågan väl förtjenat att tagas i skär-!b skådande innan man inlåter sig på det dyrajr företaget i Stadsgårdshamnen. Och vi tro,lt att man icke dervid får fästa sig alltförln mycket vid den omständigheten, att jernvägs-s spår för närvarande äro dragna till Stads-d gården, men icke till den eller de andralt platser, som kunde ifrågasättas; ty vid ettld företag, beräknadt att verkställas först efter e hand under en längre följd af år, bör mans taga i beraktande icke blott de förhållank den, som förefinnas för ögonblicket, utanlr äfven dem, som sannolikt kunna väntas in-ls träda. Exempelvis kan det ju ifrågasättas, t om det icke är antagligt, att förr eller se-lr nare jernväg kommer att föras från trakten , af Carlberg norr om och möjligen till nä-l, gon del under de mera bebygda delarne aflt Norrmalm ned till Ladugårdslandsviken och c tilläfventyrs vidare till Djurgården. Kan-lt ske skall, om så sker, jernvägsoch sjökom1 munikationer komma att mötas på platser,: der magasinstomter finnas utan att behöfvaj:; skapas genom inkräktningar från sjön. At-l: ven denna sida af saken bör derföre utredas : innan man inlåter sig på att till verkstäl-j: lighet befordra komiterades förslag. : Men likasom vi nyss antogo att behofvet vore konstateradt, vilja vi äfven supponera att valet af plats är det rätta och bästa. Två frågor förete sig då: den ena, om företaget låter sig med trygghet utföra, och den andra, hvilka kostnader detsamma skulle för kommunen medföra. Med dessa frågor bafva komiterade sysselsatt sig, men vi tillstå att vi finna betänkandet i dithörande delar något ofullständigt och behäftadt med alltför betydande luckor, för att på grund af den utredning, som deri lemnas, ett beslut i ämnet bör kunna fattas. Den föreställningen är numera ganska allmän, att för ingeniörerna så godt som ingenting är omöjligt. Gif dem blott tillräckligt med penningar och de skola öfvervinna snart sagdt hvilka svårigheter som helst. Gent emot en sådan föreställning gagnade det sannolikt icke till mycket att omförmäla de inkast, som försports från åtskilliga håll — äfven från män med tekniska insigter — i afseende å förslaget att uppföra kolossala byggnader på en mark, vunnen genom utfyllvingar utanför de nästan lodrätt stupande södra bergen. Vi tilllåta oss visserligen icke heller bestrida, att den föreslagna fyllningen låter sig verkställa, och att man efter åtskilliga ras, liknande det, af hvilket man förliden vecka fick en liten profbit utanför magasinsbola:gets tomt i Stadsgården, skall lyckas bilda en strandremsa längs de ifrågavarande bråddjupen, och det är icke heller detta som vi hört tekniskt bildade personer betvifla; men hvad vi deremot hört allvarsamt ifrågasättas, det är möjligheten att betrygga den sålunda åstadkomna utfyllningens framtida bestånd. Den saken beröres icke med ett ord i komiterades utlåtande, och det enda man härvid har att trygga sig vid är den omständigheten, att hrr komiterade bland sig räknat två erfarna ingeniörer. Men saken är af den ytterst allvarsamma beskaffenhet, att det synes oss som skulle det innefatta en mycket hög grad af obetänksamhet, om man inläte sig på det ifrågavarande företaget innan man rörande frågan om den tillämnade grundens framtida bestånd inhbemI tat yttrande af de bästa auktoriteter, som stå att rådfråga, samt tagit i öfvervägande de skäl, på hvilka den ena eller andra öfvertygelsen i ämnet kunna komma att stödja lsig. Det är bekant, att strömmen från Mälarutloppen under Norrbro genom Blasieloch Skeppsholmarne böjes af från sin nordostliga riktning till en sydostlig eller nästan sydlig, i det närmaste vinkelrät emot de södra bergen. Under perioder, då Mälarens yta står betydligt högre än Saltsjöns och följaktligen strömmen blir stark, skär den således in mot det södra landet. De klippor, som nu bilda dess strand, röna deraf icke någon inverkan; men är det säkert att förhållandet blir detsamma med en genom! grusfyllning bildad strand? Det är detta som betviflas, och det är farhågan att strömmens år efter år fortsatta arbete skall kunna småningom undergräfva grunden, tills denlsamma en dag ger vika för tyngden af den leller de på den konstgjorda strandens ytterI kant uppförda ofantliga byggnaderna och störtar med dem i djupet. Då man tager i I betraktande, att blotta grunden till hvart Jloch ett af de ifrågavarande magasinen skulle IT komma att stå till omkring 200,000 rdr, och I sjelfva byggnaden sannolikt till minst lika I Myckst, fält avs Hvärje magasin kunde antagas understundom komma att innesluta I varor till värde af millioner, så finner man lätt, att saken är af den allvarsamma bed I skaftenhet, att den förtjenar att på det sorgfälligaste öfvervägas, helst man väl har as-I suradörer, som ikläda sig risken för olycksI händelser genom brand och explosion, men ännu icke, oss veterligen, har utvägar att I genom försäkring trygga sig mot förluster .I vållade af byggnadsras, tt) Undanrödjas emellertid de farhågor för -l anläggningens framtida bestånd, som vi hört tluttalas, och åt hvilka vi ansett oss höra, -linnan det blef för sent, gifva ett offentligt uttryck, så återstår att öfyerväga frågan tlom de kostnader, som förslagets genom. I förande skulle för kommunen medföra... Med slafseende å dem nödgas vi bekänna, att I vi finna komitg-utlåtandet synnerligen ofull. -I ständigt. Det lemnar oss inga andra siffror län de ofvan omförmälda, som angifva kost. i I t ilnaderna för utfyllning och kajbyggnad så väl för magasinstomterna som för de mel: lanliggande öppna platserna, och af hvilka endast de senare, eller omkring 600,000 rdr, -I skulle drabba kommunen. Deremot halka -I komiterade helt behändigt förbi kostnaden I för utfyllningen af den öppna kajsträckan b! närmast staden, med den Tförklaringen, att (hvad som å denna sträcka kan för rörelsens begqvi lighet erfordras. skall göras,