Aftonbladet – 10 september 1872, sida 2

Ng VVAUD RUMUG GULARHEN OGILTA VIGBvIteB SOT SE. om dess förverkligande för allvar på dag-lick ordningen. Vi anse oss derföre böraikortde: het redogöra för komiterades förslag samtlma framlägga några erinringar, till hvilka detlne: synes oss gifva anledning. va Komiterades förslag går ut på att ge-lich nom fyllning i sjön utanför Stadsgården och pl vidare längs södra bergen ända bort tillllet Stora Warfvet, bilda en strandremsa, till-lati räckligt bred för att å densamma må kunnask närmast sjön uppföras en rad af storartade fö magasiner, innanför hvilka utrymme skulle at finnas först och främst för fem jernvägsspår my och vidare för en gata om 80 fots bredd.s Med beräkning att en kajremsa af 5 fotlem-!g nades mellan sjön och magasinerna, att ma-l pl: gasinernas bredd blefve 60 fot, att jernvägs-föj spåren erfodrade ett utrymme af 75 fotlha och gatan, såsom nyss nämndes, 80ta;j fot, skulle således hela den strandplan,lde som man här vill skapa, få en breddläf af 220 fot. Kajsträckan närmast staden tri anse komiterade böra lemnas fri och öppen on för sådan lossning och lastning, som ickelna berör -magasinerna, och anslå de för dettalaf ändamål en längd af nära 1200 fot. Förlgo de derefter följande magasinerna föreslålN de en medellängd af 250 fot och mellantil hvarje sådant magasin anse de böra lemnassk en öppen plats af 100 fot, dels för att lossm ning och lastning någorlunda beqvämt må ide kunna verkställas vid dem, dels på det attsk äfven jernvägsvagnar må der kunna ledigtve och obehindradt manövreras från och tilllin såväl de å ömse sidor belägna magasinerna li; som kajen. Anordningen af sjelfva magasinerna finna komiterade böra öfverlemnasyvc åt egarnes godtfinnande, men de ha tänktlat sig den hufvudsakligen så ställd, att vaT rorna kunna på en gång tagas från farty-lta gen eller jernvägsvagnarne in i magasinens de olika våningar och på samwa sätt från dessa fö ut till fartygen och jernvägsvagnarne. Enlh: stor lättnad för rörelsen och en stor bespa-lst ring af arbetskostnad anse komiterade skulle de ligga deruti, att i hvarje magasin, längslal dess åt gatan vända långsida drages ettla jernvägsspår i en för sådant ändamål utilsl nedersta våningen inrättad korridor, till hvilken öppningar i taket ledde från de öfre vå-l al ningarne för varornas nedoch upphissande. lir Från den öppna kajsträckan närmast stadenr: intill början af Stora Varfvets tomt skulleiv utrymme finnas för åtta magasiner af ofvanh antydda dimensioner (250 X 60 fots tomt-!g yta) samt för sju af de omtalade öppna plat-o serna om 100 fots längd. De meddeladels beräknifigarne upptaga för hvarje magasins kostnaden för tomtens utfyllning samt an-u läggning af kajmuren åt sjön, hvilken skullelv på samma gång tjena till grundmur för ma-s gasinets åt sjön belägna yttermur. För dell öppna platserna mellan magasinen upptagald beräkningarne kostnaden för fyllning samtls för kajmur med dess grundläggning. Kost-In naden såväl för magasinstomterna som för fi de öppna platserna ställer sig något olikalg i mån af den större eller mindre qvantitetle d h hb t 1 fyllning som erfordras, men utgör hela kostnaden för alla de åtta magasinstomterna 1,642,000 rdr och för samtliga sju öppna platserna 599,000 rdr, eller sammanlagdt ett belopp af 2,241,000 rår. Härvid bör likväl anmärkas, att då företaget supponeras en-s dast successivt skola komma till utförande, i påräknas någon minskning i kostnadernah genom gratisfyllning. Magasinernas uppfö-ls rande skulle öfverlemnas åt den enskildalr företagsamheten, och tänka sig komiterade, lä att kostnaderna skulle så fördelas mellanja kommunen och magasinens anläggare, attle dessa senare finge vidkännas kostnadernan för utfyllningen af sjelfva magasinstomternag och bildandet af kajmuren utanför dem, men l ä kommunen deremot kostnaderna för de öppnalt platserna samt för den inlösen af mark förls reglering af hamnplanets inre gränslinie, som d uuder tidernas lopp kan ifrågakomma. 4 Planen är, såsom man finner, ganska stor-5s artad och har redan derigenom mycket som 1 tilltalar, Men är det framförallt med sådana o planer som det är af vigt att lugnt och Oo moget pröfva, innan oåterkalleliga beslut:! fattas; ty det stora och djerfva i tankenld rycker oss gerna med sig, och det är förlr öfrigt ingen ovanlig företeelse, sedan viun-c der senare år börjat vänja oss vid att utand häpnad mottaga förslag, gående löst på myc1 ket ansenliga summor, att det under stuyn-i dom går vidare lättare att genomdrifva ett företag på millioner, än att få beviljadt ett anslag på ett eller annat hundra eller tusen rdr, Men om vi, för att i hvad på oas ankommer, bidraga att framkalla en sådan mogen pröfning, komma att vid granskninIgen af komiterades förslag göra ett och annat inkast, samt påpeka en och annan betänkligbet, som detsamma synes oss egnadt l vårt erkännabhde åt den förmåga att tänka något längre än på stundens behof, som för: Islagets upphofsman ådagalagt och hvilken Ityvärr alltför mycket saknats vid varaenj!i Isine; laf Stockholms angelägenheter, samt åt den! benägenhet att tänka stort om hufvudstadens framtid i kommersielt och industrielt hänseende, som uppenbarar sig uti i fråga varande förslag. Hvad som vid genomläsningen af komi: terades betänkande i första rummet hos oss framkallat någon förundran, har varit den: omständigheten, att då en komite förordnades för att utreda en fråga af den stora betydelse för hufvudstaden i kommersielt och finansielt hänseende, som den föreva-l: rande, man icke lemnade komit6n ett något! vidsträcktare uppdrag, än som synes ha vari rit händelsen. HSåvidt man kan sluta afhbe ji tänkandet, har uppdraget endast åsyftat verkställandet af nägra undersökningar och ! uppgörandet af ett detaljeradt förslag: med afseende å just det som hr TLindha-j gen i sin motion föreslagit, eller be-j: 1 ; 4 j J q f B k D s s e l s att framkalla, så skola vi derföre icke nekall q l t I 1 1 1 s f g 1 Å redandet af plats i Stadsgårdshamnenl: för större magasinsanläggningar, ställda i omedelbar förbindelse på samma gång med sjön och jernvägarne. Vimedgifva gerna, att fördelen af tillvaron på platsen af så beskaf fade magasin kan betraktas såsom axiomatisk och sålunda icke tarfva någon bevis niog, och vi veta mer än väl att en mängd affärer gå hufvudstaden ur händerna just!: till följd af de kostnader, som varors magar: ing härstädes medför. Men då nämnda : a SA en 221 dn la rå