Aftonbladet – 10 september 1872, sida 2

Article Image
ändbar, och vi våga såsom säkert antaga, tt det alldeles icke ifrågakommer att der, tanför den nuvarande stranden, bereda den lats för jernvägsspår och kaj, som komiteade förutsatt, så vida det icke sker i och ör realiserandet af deras magasinsanläggingsplaner. Vill man således säga öppet från hvad dessa planers utförande skulle kosta kommunen, så bör man säsom den allra örsta utgiftsposten upptaga beredandet af latsen mellan gamla jernvågen och den örsta magasinstomten, ty densamma utgör tt oundgängligt vilkor för hela den öfriga planens utförande. Vi sakna naturligtvis naterialier för att beräkna kostnaderna för 1tfyllningen af den nuvarande egentligen s. k. Stadgårdshamnen, men vid jemförelse med komiterades kostnadsberäkningar för len öfriga sträckan föranledes man antaga, att det här lärer blifva fråga om ett belopp om 7 å 800,000 rår, således en summa af den betydenhet, att den icke bör lemnas ur räkningen, då man vill göra sig reda för hvad företaget kan komma att kosta. Icke mindre lättvindigt gå komiterade förbi en annan utgiftspost, den de dock medgifva tillhöra kommunens kostnader för förslaget. De säga att kommunen skulle för sin del vidkännas, bland annat, kostnaderna l. för den inlösen af mark för reglering afl. hamnplanets inre gränslinie, som under tidernas lopp kan ifrågakomma. Denna fras innefattar all den antydan, som förekommer i utlåtandet derom att komiterade icke alldeles förbisett en utgiftspost, hvars belopp vi bekänna att vi sakna materialier för att ens tillnärmelsevis beräkna, men som vi befara kan komma att uppgå till millioner. Redan vid platsen för det första af komitens stora magasiner, tränga de nuvarande magasinstomterna så långt ut, att det vill synas oss som om en betydlig sträcka af den nedanför bergen liggande delen af qvarteret Glasbruket större och hela den nedre delen af qvarteret Glasbruket mindre måste expropieras för att bereda plats för komit6ns 80 fots gata. Hvad detta kan komma att kosta veta vi icke, men hvad magasin och magasinstomter på denna punkt af hufvudstaden måste anses värda, ikomiterades egen tanka, derom fär man en föreställning, då man iakttager, att de tomter, som komiten vill skapa, skulle komma att stå de blifvande byggnadsentreprenörerna i medeltal till 14 (säger fjorton) rdr qvadratfoten, en del (magasinerna n:ris 3 och 4) till och med till närmare 16 rår. Det är svärt att inse hura man skall kunna begära, att de nuvarande innghafvarne af tomter, som, hafva samma läge, skola afstå dem för bävtre pris än det, som komiten anser staden kunna betinga för de tomter, som genom utfyllningen skulle komma att skapas. Dertill komme lösen för sjeliva byggnaderna, der sådana finnas och behöfde undanrödjas, uppgående sannolikt till ganska ansenliga belopp. Men komiterade tala endast om inlösemaf mark för reglering af hamnplanets inre gränslinie. Visserligen vill det synas af kartan som om för detta ändamål skulle erfordras den allra största delen af de nuvarande magasinstomterna och upplagsplatserna; men äfven om en och annan af dem icke skulle behöfva tagas i anspråk, låter det väl icke tänka sig att lag och billighet kunna fränkänna dem någon ersättning, hvilkas, magasiner eller upplagsplatser nu ha ett sådant läge. att man från dem lägger en landgång di rekte till skeppen som lossa eller lasta utan: för, men hvilka genom utförandet af komitens plan skulle flyttas mer än 200 fot från stranden, oberäknadt den krok som uppstode för en del genom nödtvånget att kringgå de 250 fot långa magasinsbyggnaderna? Sädant skulle innebära ett våldförande af eganderätten, som väl knappast kan ifrågakomma. I Vi antaga derföre, att egarne af de strandTtomter, som ej behöfva exproprieras, skulle I kännas berättigade till skadestånd för dem tillfogadt förfång,och allt sammanlagdt skull: I säkert medtaga summor, så betydande att de nog förtjena att tagas med i räkningen. lnär frågan är hvad företaget skulle kosta. I En annan del af företagets ekonomiska I sida lemnas också af komiten ovidrörd. Hvem I skulle bekosta de omtalade jernvägsspären? I Blefve det staten, så hade kommunen dermed icke vidare att skaffa. Kan det åter lantagas blifva kommunen, bör utgiftsposten licke saknas i kalkylerna. En och anvan erinran skulle väl ännu I kunna vara att göra vid komiterades utlåI tande, men vi tro det anförda vara nog för latt visa, att en grundligare utredning, än Iden som hittills egt rum, bör föregå innan kommunen inlåter sig på ett så vidtutseende företag som det i fråga varandeFör I vår del skola vi med nöje se om derigenom Ide betänkligheter, som vi nu hysa, blifva Jundanröjda; ty vi upprepa, att vi ingalunda I förbise ett dylikt företags, vigt för hufvudI stadens kommersiella framtid, och att det I storartade i förslaget synnerligen tilltålat loss. Vår önskan är endast, att man må linnan ett beslut fattas, ha fullt klart för Isig beskaffenheten af det företag, på hvillket man inlåter sig, och omfånget af de I kostnader, som detsamma kan antagas komma latt medföra, äss eken Se. mas dd MMMM MM MR mm me Hurst At rk HÖ

10 september 1872, sida 2

Thumbnail