Aftonbladet – 3 september 1872, sida 2

Försvarsfrågorna vid senaste Za riksdag. gl I. Dk Vi skola ett ögonblick uppehålla oss rid behandlingen af ännu en punkt i den zongl. propositionen rörande utgifter under viksstatens 4:de hufvudtitel. Denna fråga saknar i sig sjelf icke intresse, men vi upptaga den hufvudsakligast för att derigenom lemna läsaren tillfälle att från början följa behandlingen af den märkliga frågan rörande upphäfvande af beslutet om de 4 åkande batteriernas af Vendes artilleriregemente förläggning i Carlskrona; ty otvifvelaktigtti låg i behandlingen af denna fråga en förberedelse till det önskade resultatet i Carlskrona-frågan. Vi mena frågan om uppförande af ett husaretablissement i Landskrona. I sittyttrande till statsrådsprotokollet (bil. JZ 3 till K. M:ts proposition vid 1872 års riksdag) erinrar statsrådet Weidenhjelm huruledes, i afseende på denna fråga, hvarom till 1871 års riksdag gjordes framställning, dåvarände departementschefen yttrat, att, sedan den kronan tillhöriga, i godt skick befintliga kasernbyggnaden i Landskrona genom Vendes artilleriregementes då föreslagna förändrade organisation och förläggning blefve ledig, alla så väl ekonomiska som militäriska skäl talade för sammanförande i Landskrona af de i Engelholm, Helsingborg och Ystad förlagda tre sqvadronerna af Husarregementet konung Carl XV, helst, hvad den ekonomiska sidan anginge, etablissementen i Engelholm och Helsingborg vore af den bristfälliga beskaffenhet att, derest de i dessa städer förlagda sqvadroner skulle derstädes qvarblifva, nya etablissementer måste för dem inom kort uppföras och kostnaderna derför sannolikt komme att icke obetydligt öfverstiga dem, som för ordnandet af ett etablissement i Landskrona komme att uppstå. Statsrådet Weidenhjelm erinrade vidare i samma anförande, huru nämnda riksdag yttrat, att för det i fråga varande regementets tjenstbarhet otvifvelaktigt vore af stor vigt, att de tre sqvadronerna, som vore i särskilda städer förlagda, kunde till ett ställe sammanföras, men att riksdagen med hänseende till de betydliga summor, som af densamma anvisats till landtförsvaret, ansett sig, då anslagsbehofvet icke syntes vara af oafvislig beskaffenhet, icke böra detäskade anslaget bevilja. OcH statsrådet Weidenhjelm förklarade derpå, att han, lika med riksdagen och i öfverensstämmelse jemväl med hvad föregående departementschef yttrat, ansåg för regementets tjenstbarhet af stor vigt att de i fråga varande sqvadronerna varda till ett ställe sammanförda, och då deras förläggande till Landskrona erbjöde icke ringa ekonomiska fördelar, sedan artilleribatteriernas förflyttning derifrån numera är besluten, samt några hinder för medlens beviljande ej synas böra möta, så tvekade han icke påyrka förnyad framställning uti ämnet. Statsutskottet svarade härpå att då frågan om armå6organisationen ännu vore hvilande och denna frågas afgörande möjligen kunde leda till utvidgning af det värfvade kavalleriet, syntes det utskottet böra undvikas att nu vidtaga åtgärder, som skulle förorsaka afyttrande af kronan tillhöriga, för dylika trupper lämpliga I byggnader, hvarför ock utskottet, som anskg att med den i fråga varande förflyttningen borde tills vidare anstå, hemställde, att det begärda anslaget till ordnande af ett husarJetablissement i Landskrona icke måtte af riksdagen beviljas. Innan denna punkt, den 34:de i utskottsbetänkandet, kom under diskussion, föreföll en episod i Första kammaren, som väl förtjenar antecknas. Redan då 18:de punkten, rörande artilleriets organisation, föredrogs, uppträdde hr v. Koch, yttrande en viss oro med afseende å fortbeståndet af det beslut, som afsåg förläggningen af 4 batterier Vendes artilleri uti Carlskrona. Visserligen hade han af departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet trott sig finna att departementschefen uppgjort sin beräkning på grund deraf att fyra batterier skulle förläggas till Carlskrona och sex i Kristianstad, men då ett allmänt rykte spridt sig att någon operation vore å bane, hvarigenom detta beslut skulle rubbas, så anhöll han om upplysning, huruvida det vore meningen att omgöra detta riksdagens beslut, utan att riksdagen derom skulle få kännedom, Härpå afgaf statsrådet Weidenhjelm följande svar: För att gå den siste talarens önskan till mötes så snart som möjligt, vill jag förklara, att hvad man ämnar göra, har jag mig icke bekant och kan således icke besvara den frågan. Hvad K. M:ts proposition åter innehåller, är alldeles tydligt, eller att Landskrona bör erhålla ett husaretablissement, och då denna plats sålunda blir använd, lärer mån väl svårligen äfven dit kunna förlägga de 4 batterier af Vendes artilleri, för hvilka icke heller i den k. propositionen omnämnes någon annan station än Carlskrona. Då emellertid punkten förekom i Första kammaren, uppträdde till en början herr Abelin och erinrade om huru statsutskottet, utan att bestrida vigten at det ifrågasatta etablissementet och utan att framlägga några finansiella invändningar mot förslagets utförande. på skäl, hvilkas giltighet talaren gick att bestrida, kommit till den slutsats att den ifrågasatta åtgärden borde uppskjutas. De ifrågavarande bygnaderna, vid hvilkas bibehållande utskottet fästade så mycken vigt, långt ifrån att vara, såsom statsutskottet förmenat för dylika trupper lämpliga, vore af beskaffenhet att icke ens kunna bibehållas. I två af de uppgifna garnisonerna funnes inga kronan tillhöriga hus för truppens in avarterande, och de bygnader som tillhörde es a AE ma Hc br fu fu Br HÅ nr Ah Ks FR