Aftonbladet – 29 augusti 1872, sida 2

kall försvinna, Det gifves icke två slagsj : epubliker; det kan i verkligheten blott fin-laf as en republik, nemligen den, som icke be-lrir öfver något tillnamn. I republiken skolalen ch böra finnas partier, det konservativa och ni: adikalå eller framstegspartiet. Vi förklaralke ppet, att vi tillhöra det senare, att vi stän-ne igt skola blifva det trogna, och att vifort-,ge arande ämna föra en laglig, fredlig och pas-l gi ionerad, men aldrig våldsam kamp derför, lsy ;n kamp, som just är lifsprincipen i ett delge nokratiskt samhälle. Venstra centerns or-tr san Soir uttalar sig mycket välvilligt omlos lenna artikel och yttrar: Ännu ett steg till, lsk och vi äro eniga! De monarkiskt sinnade ler tidningarna angripa deremot naturligtvis mafö nifestet; Univers går ed på, att monarkienöf icke är död, och Gazette de france förklarar de venstra centerns medlemmar för embetsjä-fr sare, som alltid hålla med makten. — Högra l de centern har nu i dessa dagar följt sin mot-lg ståndares exempel och likaledes utfärdat ettp manifest, som dock icke synes hafva gjortd stor lycka. Det är affattadti mycket lidelse-s fulla uttryck och fullt af häftiga och för-l ol närmande angrepp på venstra centern ochl1I dess ledare. Det förklarar sig öppet förlgl rojalistiskt sinnadt, nekar att Frankrike ärle moget för republiken, och vill icke veta aflm den konservativa republiken. Stilen i ma-ld nifestet skall också vara mycket dålig, hvil-la ket i ett land som Frankrike icke förbisesd eller förlåtes, och hvilket i och för sig kundelt vara en tillräcklig grund för att låta det!t förlora hvarje betydelse i allmänhetens ögon. t Manifestets egentliga förtjenst är, att det!t gör slut på hvarje tvetydighet och öppetld förklarar, att högra centern önskar monar-s kien. g ( 1 Å 1 ; ( E l j j L j ( j Enligt telegram från Paris till Times har inrikesministern tillställt prefekterne ett cirkulär, hvari det ålägges dem att hindra offentliga manifestationer den 4 Sept., årsdagen för kejsardömets fall. Franska krigsministern general Cissey har till divisionsoch brigadgeneralerne låtit utfärda order om att vidtaga nödvändiga förberedelser att uppgöra noggranna kartor öfver de strategiska punkterna i hvarje deartement. När den nya armelagen träder i kraft skola staberna vid de olika kårerna sammanträda till komiter för det lokala försvaret, och det skall bli deras uppgift attl. instruera officerarne af andra reserverna med afseende på hvad som på olika orter fordras för detta försvar, Oaktadt det officiella förnekandet i Correspondance Havas vidhåller Patrie sitt påstående, att tyskarne i hög grad utvidgal. befästningarna i Belfort, hvilken ort de, såsom bekant är, skola hålla besatt, ända till dess krigskostnadsskadeersättningen blifvit fullständigt betalad. Samma tidning meddelar ett annat bref från sin korrespondent i Belfort, i. hvilket bestämdt uppgifves, att från den 3 Juni till den 25 Juli den tyska garnisonen infört i staden 18 lastvagnar med krut, 85,000 oladdade granater, 5000 sferiska bomber, 118 kammarladdningskanoner, 1,800,000 kilogrammer mjöl, 12 lastvagnar med saltadt och konserveradt kött, 44 000 kilogrammer surkål, 10 lastvagnar med bränvin, vinättika, olja m. m., 15,000 hektolitrer vin, 111 lastvagnar med skanspålar m. m. Från den 25 Juli till den 8 Augusti infördes i staden 7 lastvagnar med krut, 28 lastvagnar med projektiler och 8 mitrailleuser. Korrespondenten tillägger, att förre preussiske kommendanten, general Kritter, som nyligen fått till efterträdare öfverste Junke, förklarat i fråga varande rustningar såsom försigtighetsmått för den möjligen inträfande eventualiteten af Thiers I död och maktens öfvergående till Gambetta, Imed hvilken tyske kejsaren icke kunde inlåta sig i underhandlingar. Prefekten i Cötes-du-Nord, hr de Flavigny, har meddelat en högst upprörande skildring af folkskolornas tillstånd i detta departeI ment. Af denna skildring visar sig, att 126,000 barn icke erhålla något slags under visning och att de nuvarande skollokalerna äro så trånga, att de 61,000 barn, som beI söka dem, måste ytterligt sammanpackas för latt få rum. Hvad deras beskaffenhet för l öfrigt angår, äro de sådana att, enligt folkskoleinspektörens i Saint Brieuc yttrande, aförståndiga landtmän icke skulle vilja i dem hysa sin boskap. På ett ställe är skolrummet, tillägger hr de Flavigny, ett slags reservoir, i. hvilken regnvattnet samlar sig, och barnen måste ösa ut regnvattnet med sina träskor. På ett annat ställe är ett skolrum, hvars ena vägg, som utgöres af kyr. kogårdsmuren, släpper igenom pestartade utdunstningar och stinkande vatten. I en stor mängd skolhus är luften sådan, att man knap past kan inandas den och lärarne få sin helsa förstörd. Och det är icke endast i departementet Cötes-du-Nord som folkskolorna befinna sig i detta usla tillstånd. Samma elände kan man se på många ställen i Frankrikes landsbygder. Ett nytt lagförslag, yttrar i anledning häraf Journal des Debats, har blifvit framlagdt för ett år seTI dan, men detta förslag hyllar uti kartonerna, och man har ännu ieke gjort någonting deraf; jo, det är sant, man har gjort något, En komitd har framställt ett mot förslag, och hela verlden har kunnat läsa ett betänkande, i hvilket det är fråga om statens rättigheter och pligter och familje-I fädernes frihet. Emellellertid finnas iett af våra departement 36,000 barn, som icke gå -) i skola af brist på skolhus, under det att andra mera lyckliga dela sin tid mellan I studerandet af alfabetet och sysselsättninji gen att med sina träskor ösa ut regnvattt net. Detta hindrar icke, att betänkandet rö rande motförslaget är mycket vältaligt, men I vidtagandet af åtgärder för skolhusens reparation skulle kanske vara mera angeläget