strar tyckte icke om henne och tilläto aldrig ett tillfälle gå sig ur händerna attför mannen framställa hennes handlingar i en dålig dager. Denna eftermiddag hade de diskuterat hennes envisa vägran att fara till Ariecedwyn och uttömde sig i gissningar öfver orsakerna dertill, För mig är det oförklarligt, sade mannen under samtalets fortgång, sist vi voro der föreföll hon så glad och lycklig, alltid sjöng hon, gick på skridskor, var ute och åkte eller dylikt och nu vägrar hon så absolut att fara dit, som om det vore den tråkigaste plats i verlden. Kapten Treherne var inte gift, då ni sist voro der, William) anmärkte Dora spetsigt. Nå än sem, frågade brodren. Åh, du blinda dåre, sade systern. Sannerligen tror jag inte, att du ännu betraktar Georges förtrolighet med Elfrida, endast som vänskap. Det gjorde han verkligen, mest på grund ntaf att han så litet brydde sig om att tänka på någonting annat än på sig sjelf, att alla andra reflexioner föreföllo, honom besvärliga. . Systerns anmärkning stack honom emellertid, han blef blossande röd och svarade i förargad ton: Hvem säger att så inte var? Dora knyckte trotsigt på nacken för hans godtrogenhet och svarade: Jag vet inte hvem som sagt det, men hvar och en kunde mer än väl se det. Med hvar och en menar du väl dig sjelf, kan Je tro. Mig: och mamma och alla de andra, fråga dem om deras omdöme får du höra; alla säga detsamma sum Jag, att om någonsin en