Aftonbladet – 21 augusti 1872, sida 2

En obetydlig och i det hela löjlig bona artisk demonstration, som den 14ls nnes egt rim i Trouville, har inom denjlv anska pressen väckt ett oförtjent uppse-l: ide och tyckes äfven af Thiers uppfattas i Å ett ganska allvarligt sätt. Saken förhål-l! r sig på följande sätt: Aftonen till ofvan-li ämnde dag inlopp i Trouvilles hamn den : yska lustjakten Sirene, På jakten befunno j: g några ryssar, tvenne mexikanare och en j: ng fransman vid namn de Valon, hvilken : arit privatsekreterare hos förre finansmi-: istern Pouyer-Quertier. Då jakten närade sig land, började de unge männen, om samtligen lära ha varit berusade, att opa: Lefve Frankrike! Lefve kejsaren! ler med Thiers! Ner med Frontinquet! stt öknamn på Thiers) o. s. v. Detta beeende framkallade den största förbittring 08 besättningarna på de i hamnen liggande artygen, och de unge männen skulle svårt ått sota för sitt öfvermod, om icke polien blandat sig i leken och fört dem till olisstationen. Poliskommissarien uppteckade hvad som förefallit och lät derefter le unge männen aflägsna sig på grund leraf att de vore druckna(!), Thiers medlelade dagen derefter utrikesministern hvad om händt och Remusat delgaf i sin ording ryska sändebudet förhållandet. Denne illställde kaptenen på jakten en skriftlig vefallning att genast lemna de franska farvattnen och lät dessutom kalla jaktens egare, n i Paris bosatt rysk bankif vid namn Rumin, att inför sändebudet redogöra för ändelsen. Inför poliskommissarien förklaade ryssarne, att de alls icke deltagit i lemonstrationen, utan tvärtom uppbjudit ullt för att undertrycka den. Thiers upptog saken mycket illa och ogillade i synnerhet att poliskommissarien frigifvit de ange männen. Denne embetsman skall afskedas och rättegång kommer att anhänsiggöras mot de i demonstrationen deltagande. De nämnda ryssarne ha blifvit ålagda att lemna Frankrike. Franska sändebudet i Konstantinopel, hvilken, såsom vi förut omtalat, för icke länge sedan råkade i en konflikt med Porten och till följd deraf varit permitterad, ankom den 16 dennes till Trouville. Han hade ett samtal med Thiers, hvilket räckte en timme. De förklaringar han gaf rörande i fråga varande konflikt befannos fullkomligt tillfredsställande, och presidenten och ambassadören skildes åt, mycket belåtne med hvarandra. Hr Voguå skall anträda återresan till Konstantinopel omkring den 20 September. Memorial Diplomatique berättar, att furst Bismarck oförmodadt blifvit Källad till Gastein för att konferera med kejsar Wilhelm. Samma tidning uppgifver äfven, att tyske kejsaren inom kort tid skall hafva ett samtal med kejsaren af Österrike i Ischl. Furst Gortschakoff befinner sig nu i Interlaken och skall begifva sig till Berlin den 4 Sep tember för att träffa czaren, Ryske ambas sadören i Paris, furst Gortschakoffs när varo i Berlin under kejsarmötet väcker uti Paris mycken belåtenhet i anseende till det goda förhållande, hvari han står till Thiers I Belfast i Irland hafva enligt föru meddelade telegram från London i anledning af de processioner, som pläga ega rum der 15 Augusti, Marie himmelsfärdsdag, häftigs strider uppstått mellan katoliker och pro testanter (orangister). Den 12 dennes höll protestanterne i Inniskillen en procession, hvilken 60,000 personer deltogo. I grefska pet Monaghan hölls samma dag ett möte a orangister, hvarvid man beslöt att vid ka tolikernes fest den 15 dennes afhålla si; från hvarje motdemonstration för att före bygga en sammandrabbning, Såsom af te legrammen synes, har denna göda föresat icke kommit till utförande. Protestantern sjelfva hafva, hvad värre är, under den si sta tiden på enskilda ställen sökt störa d katolska processionerna, hvarvid båda par tierna blifvit starkt upphetsade. Af berät telserna i Times erfares för öfrigt, att ma: redan förut i Belfast varit betänkt på at ingifva en stor petition till regeringen on de fångna feniernes frigifvande och derefte hålla en procession genom gatorna. Aforan gisterne utspriddes dagarne före den 1: orangefärgade plakat med orden: No home rule! No surrender! (Ingen hem-regering Ingen underkastelse!) Från Dublin vor ditskickade 700 man konstaplar och 100 dra goner för att upprätthålla lugnet. Daily News egnar några betraktelser å dessa oroligheter och anser skulden till de ständigt återkommande stridigheterna mel lan de irländske katolikerne och protestan terne ligga hos regeringen. Denna har vis serligen genomdrifvit statskyrkans afskaf fande i Irland, men hr Gladstone förfäkta icke desto mindre nu som förr nödvändighe ten af förbindelsen mellan kyrka och stat och sålunda kunna de katolske irländarn antaga, att det katolska presterskapets an språk äro berättigade och att kardina Cullen ännu är mycket moderat, då han for drar den oinskränktaste kontroll öfver hvarj katolskt irländskt barns uppfostran. Rege ringen gynnar skenbart hierarkiens anspråk Och genom detta vacklande och halfva för faringssätt vinner hen dock icke någon fred ty tvedrägten är icke endast religiös, utar äfven nationel, och keltern tänker genasi åter på att göra sina gamla historiska kla gomål ock anspråk gällande mot sachsarne så snart regeringen endast gifver sig sker af att erkänna dem. Daily News slutar så lunda: Det gifves för regeringen endas: två vägar. Hon måste antingen besluta sig för att ingå ett nära och erkändt förbund med den romersk-katolska hierarkien i Ir land och försöka att regera landet med till hjelp af denna korporation, eller också måste