Uti senast hitkomna häftetaf Revue des leux Mondes upptar Charles de Mazade till vetraktande det tillämnade mötet mellan tejsarne af Tyskland, Österrike och Ryssand, hvilket han på goda skäl icke anser tunna komma att leda till något resultat med vfseende på en gemensam aktiv politik, utan som sannolikt skall inskränka sig. till vissa rådplägningar rörande åtskilliga sociala och religiösa förhållanden i Europa, på grund hvaraf han icke anser Frankrike hafva nåsot att frukta af denna kejsarkongress. Mazade yttrar bland annat: Hr von Bismarck, som är en skicklig regissör och en utmärkt arrangör af coups de theåtre, har säkerligen icke varit känslolös för det stolta nöjet att kunna bereda sin gamle kung ett möte å la Erfurt, att kunna samla omkring det rekonstituerade Tysklands öfverhufvud kejsarne af Ryssland och Österrike. I sin egenskap af djupsinnig och beräknande politiker, har han säkerligen också funnit att det kunde vara till gagn att det såge ut som om hans eröfringsverk finge en kollektiv sanktion af Europa, representeradt af dess båda mäktigaste farstar. Hr von Bismarck har i detta slags kejsarkongress sett ett glänsande erkännande af allt hvad han gjort, garantien för en ställning, genom hvilken Tyskland konstaterar sin öfverlägsenhet. Furst-kanslerens plan är intet tvifvel underkastad, Hvad de båda suveränerne angår, är frågan icke fullt så klär. Kejsaren af Österrike skulle, som man vet, ensam begifva sig till Berlin, och detl påstods att han företog resan mer af politiska skäl än af tycke och smak. Det var först senare, som kejsaren af Ryssland, hvil ken icke i år ämnat resa till Tyskland, beslöt sig för färden till Berlin. Hvad tilldrog sig under mellantiden? Hvad som förefaller temligen klart är, att mötet, sådant det nu kommer att ega rum, varit föregånget af ett visst arbete att åstadkomma ett närmande mellan Ryssland och Österrike. För icke länge sedan rönte en erkehertig det mest glänsande mottagande i S:t Petersburg och helt nyligen hade kejsar Frans Josef den artigheten att utnämna tvenne ryska storfurstar till öfverstar vid ett par österrikiska regementen. Man skulle kunna säga, att czarens beslut anknyter sig vid den återuppvaknade vänskapen mellan Ryssland och Österrike. Det är också mycket möjligt, att kejsar Alexander gifvit efter för den tanken, att icke låta ett slags kongress ega rum i Tyskland, utan att deltaga i den. Synbarligen har kejsar Frans Fosef å sin sida känt sig betydligt lugnare den dag, då han fick veta att czaren skulle be: gifva sig till Berlin. Resan förlorade derigenom för honom en del af sin bitterhet. Han framstod icke längre som en vasall, som begaf sig åstad för att hylla sin nye kejserlige länsherre, han begaf sig till ett möte mellan suveräner. Hvad skall blifva följden af detta sålunda omgestaltade möte, Ider Tysklands, Österrikes och Rysslands inItressen skola mötas i de tre kejsarnes personer, Hvarom skäll man komma att rådpläga? Om Internationale, om de religiösa frågorna, som uppröra Tyskland, om ställ ningen uti Europa, Vesterlandet och Orienten? Man kommer att tala om allt detta, men man kommer troligen icke att uträtta något. Freden, upprätthållandet af den nuvarande situationen i Europa, detta är hufvudämnet och det allmänna politiska föreningsI bandet, säger man i Berlin, Det möte, som -I förberedes, är blott en synbar manifestation Jaf suveränernes: och folkens fredliga åsigter. Förträffligt, man skall åstadkomma conciliation, icke coalition som man sade för tolf år sedan vid ett möte raellan samma furstar i Warschau. Detta är så mycket sannolikare, som man icke riktigt kan inse på hvilket område de tre makterna eljest skulle kunna mötas i endrägt eller hvad som skulle kunna vara föremålet för en gemensam handlin gs: politik. Hvad Frankrike angår, kan det (förhålla sig helt lugnt med afseende på detta I möte, som i sjelfva verket tyckes mera vara anlagdt på ett visst skryt än hafva något verkligt syfte. Frankrikes styrka ligger nu uti dess reorganisationsarbete, uti det lugn och den måtta, det lägger i dagen. Detta utgör dess säkraste försvar, derigenom skall det finna allierade, som skola återTförskaffa det en diplomatisk ställning, som står i samklang med den inre trygghet och istyrka, som det vetat äterförvärfva. Den tyska ockupationsarmån i Frankrike I skulle börja sina fältöfningar för hösten som i går den 20, och dessa öfningar skola fortfara till den 5 nästinstundande September, Trupperna skola inqvarteras hos invånarne. Departementen Marne och Haute Marne ha blifvit uppfordrade att draga försorg om bostäder för trupperna. Dessa departement Tha sjelfmant förklarat, att de hellre vilja I bära denna nya börda än att trupperna skola skickas till de fyra andra departement, som sist skola utrymmas, innan barackerna för deras mottagande äro färdiga. De vilja att linvånarne i de sistnämnda departementen skola befrias från bördan att mottaga dem. Det franska områdets totala utrymmande af tyskarne väntas skola ega rum i Maj 1873. Angående de fästningsarbeten, som tyskarne företaga vid Belfort, meddelar Agence Havas officiöst, att de utgöra en fortsättning och ett fullbordande af öfverste Den nnta aAvhatan hylla försatnmag mid. halän