Aftonbladet – 19 augusti 1872, sida 2

SLVUVRIHOLA Goon 1) AUgUustLjse an —— af Att de norrländska förhållandena i allbl nänhet äro mycket ofullständigt kända inom 1 sfriga delar af riket, lärer vara onekligt.!mö När landets egna inbyggare med entusiasm: me tala om dess ofantliga tillgångar och om den storartade framtid, det går till mötes, torde de ofta mötas af ett mer eller mindre afgjordt misstroende. Man vet, att det i alldeles öfvervägande grad är trävaru-rörelsen, som utgör grundvalen för dess näringslif, och på samma gång man hyser stora farhågor i afseende på skogsförödelsens verkningar för framtiden, har man ej heller de gynsammaste föreställningar om de moraliska inflytelserna på befolkningen af den ensidigt uppdrifna och med åtskilliga skuggsidor behäftade skogsindustrien. Man vet vidare, att öfriga näringsgrenar gått endast långsamt framåt, och att Norrland, hemsökt af missväxter, ej sällan behöft betydliga, offentliga och enskilda understöd. Man finner de norrländska egendomligheter förtretliga och anspråksfulla, hvilka då och dåkräfva af vikelser från hvad som i det öfriga riket befinnes tjenligt och nyttigt. Mer än en torde nog undra, hvartill jernvägar skola tjena i en mycket glest befolkad bygd, som just ej förmodas komma att se sin befolkning ökad isamma mån som skogarne glesna. Med ett ord, åsigterne om Norrlands tillgängar och utsigter, följaktligen också omdömena om dess anspråk äro i allmänhet icke de förmånligaste. Men äro de äfven sanna och riktiga? Frågan gäller ett land, hvars areal utgör vida öfver hälften af hela Sveriges och lika mycket som åtskilliga europeiska mellanstaters sammanlagda ytinnehåll. Dess befolkning, som vid slutet af förlidet år steg till: i Gefleborgs ...... län 150374, Westernorrlands 136,939, Westerbottens... — 93,154, Norrbottens...... — 77,323, Jemtlands ...... 71.338, 529,128, utgör en dryg åttondedel af Hela vårt lands folknummer, som vid nämnda tidpunkt belöpte sig till 4,204,177, Sedan år 1850, då Norrland räknade blott 388,855 inbyggare, ihar dess folkmängdssiffra stigit med om Ikring 35 procent, medan det öfriga riketsi befolkning samtidigt tillväxt med blow 16 procent. Det kan ej nekas, att detta faktum tyder på tillvaron af väsentliga vilkor för en stark utveckling inom denna landsdel. Möjligen göres den invändningen, att Idenna kraftiga folkökning har till sin väsentligaste förutsättning en enda, på senare tider särdeles lifligt uppblomstrande näringsgren, och att den skall stanna eller förvandlas i återgång, när de omåttligt anlitade, naturliga tillgångarne för trävarurörelsen ej längre räcka till för en sådan produktion, som nu. Men härå kan åter svaras, dels att folkökningen i Norrland, om än dess öfverraskande starka fart tillhör de senare årtiondena, som sett skogshandteringen nå en förut ej anad höjd, likväl under en vida längre tidrymd företer ett gånska vackert framåtgående, dels också att, om i jemfö relse med en enda näringsgren de öfriga blott långsamt gått framåt, dessa andra äro för Norrland fullt ut lika naturliga och lika lofvande, samt att de, om de blott understödjas med det hufvudmedel, hvarpå de vänta — nemligen tidsenliga kommunikationer — snart skola förstumma talet om en ensidig, och till sitt bestånd mycket osäker utveckling, samt undanrödja farhågorna för återgång genom att öppna nya banor för företagsamhet och välstånd. Hvad bristen på förbindelsevägar betyder i Norrland, det har man numera i mellersta och södra Sverige svärt att rätt tydligt och fullständigt fatta. Vi kunnå redan nu, sedan jernvägsbyggnaderna pågått blott två årtionden, knappast tänka oss, hur det skulle se nt och hur man skulle bära sig åt utan jernvägar. Lägg dertill att, äfven om jernvägarne lemnas ur räkningen, kommunikationerna i det öfriga riket äro öfver all jemföreise rikligare och bättre, än i Morrland, så blifver det visst ej underligt, att denna landsdel känner sig bunden och fjettrad på ett sätt, som återstoden af Sveriges rike mera kan föreställa sig såsom ett out: härdligt tillstånd, än i all dess pinsamhet och till alia dess förlamande verkningar Ja ) fullt genomskåda. Det beräknas, att å den under anläggning varande jernvägen Sundsvall—Torpshammar skola komma att föras 211,000 seentner gods vesterut. För denna transport kräfves nu ej mindre än 63,000 hästdagsverken och minst 40,000 mansdagsverken; — detta således endast för det upp: V gående godset. Lägges dertill hvad som erfordras för det nedgående godset och för persontrafiken endast på de nämnda sex milen, så kommer man till ett belopp, som tillräckligt visar, hvilken ofantlig arbetskraft i Norrland tages i anspråk för fors g lingen till de inre delarne af landet. Å de den anförda linien kommer snart en de Plväg till stånd, men — såsom tidskriften Norrland och dess framtid anmärker — i Norrland äro så många andra väglinier, der forsling bedrifves, att om en fullständig bem ! räkning uppgjordes öfver hela den erforderisI liga hästkraften, den skulle sammanlagd bli g-)så betydlig, att den skulle gifva anledniäg ad till förvåning, huru det är möjligt, att Norra-)land kunnat göra några framsteg alls i jord;fbruks. Ett par andra exempel bland en ad mängd, som uppräknas i anförda skrift: n-) Mellan Våhlsjö kapell i Helsingland och ss.) Borgsjö i Medelpad år afståndet blott fyra ta ) till fem mil, men vill man sommartiden åka a I mellan dossa orter, måste man färdas ia tal gufem till trettio mil genom Jemtland eller öfver Sundsvall. Fran Åsele i Vesterbot stilten, dit vägar finnas från nästan alla sock: nar i lappmarken, saknas sommarväg till Tancsala dan närmast helionsa socknen i Ap