Aftonbladet – 10 augusti 1872, sida 3

miss Plimpton, jag skall ofördröjligen skrifva och meddela denna lady flickans förestående giftermål; men när skall det bli? När helst ni och hon behaga, svarade brorsonen likgiltigt. Nästa vecka, om det låter sig göra, det är mig alldeles detsamma; men onkel litar, är jag rädd, alltför mycket på mademoiselle du Broissarts samtycke. Jag har inte visat mig som någon särdeles angelägen friare. Jag tror mig med säkerhet kunna gissa till svaret, George, men det första du gör i morgon, kan du ju tala vid henne. Jag vill emellertid meddela dig en liten hemlighet nu, som jag för längesedan upptäckt, nemligen att flickan är blixt käri dig. Hon har anförtrott mig sina kärleksgriller och på grund deraf bar jag inte svårt att gissa till hennes svar. George ansåg sig kunna göra detsamma och ryste vid denna förmodan, men förblef likväl orubblig i sitt beslut. I alla händelser, sade han för sig sjelf, då han sedan höll på att kläda af sig, gkall jag hafva Ariscedwyn att trösta mig med och hon — här skar han tänderna och ögonen flammade till af en vild känsla — hon skall ångra sin obarmhertiga försigtighet, att till och med undandraga mig sin vänskap. Samtalet med Höelene påföljande morgon var helt kort. Hon hade af sin morfar blifvit förberedd på Georges frieri och med strålande . ögon, högröda kinder och märkbar otålighet, afvaktade hon i matsalen, att George skulle komma ned till frukosten. Hans beteende var likväl så affärsmessigt och fritt från att vara dikteradt af något varmare intresse, att det skulle hafva afkylt hvilken som helst mera finkänslig än mademoiselle du Broissart. Med vanlig hög