Aftonbladet – 8 augusti 1872, sida 2

ös — såsom vi förut omnämnt — efter för esående aftal mellan partierna, 15 medlemvar äl Kögörn och 10 af venstern, Bland e förre befunno sig tro af lufvudmännen i; oonnar i hvilka högern är deör de tre Bluppv, i hvilka äg när ad, hertig Larochefoucauld 101 avoterne, general Changarnior för fasionisterne ch lertigen af Bröglie för Högrä centern öh bland då sötare genöral fråbanlt och saboulaye. — Sjelfva böslntet om ferierna nötte intet motstånd. Det förtjenatr e0dasi ramhållas, att legitimisten Belcastel fick stt amendement antaget, enligt hvilket första gördagen efter sessionens afslutande skall i alla körkor HKållis oftentilg förvör om Guds biständ till nationälförsamlingens arbeten. Venstern ville icke rösia Smot detta förslag, men icke heller för detsamma, emedan den, sisom en medlem uttryckte sig, icke ansåg för ett lämpligt sätt att hedra religionen, att mah lät henne komma under votering. Bland de saker, hvilkas behandling blifvit uppskjuten till efter feriernaj måste först nämnas flnanslägöt för 1873; med hvilkens pröfning utskottet ämnar piitvå färdigt i rättan tid. Det har redan genomgätt armebudgeten och har; här saftvungit Thiers en nadsättningskad 4 ärllioner och skall säkerligen vara ännu mindre skonsamt i fråga om de öfriga delarne af budgeten, Härtill komma lagförslagen om jaryns sam; mansättning, som vid ett af de senaste sam manträdena antogs till skyndsam behandling, och om domstolsorganisationen, om hvilken ytterst vigtiga reform det ännu icke kommit till enighet hvarken mellan partien eller mellan regeringen och utskottet, hvarföre man kan vänta mycket häftiga stridigheter rörande densamma. Det samma gäller om den nya folkskolelagen söch om de förslag, som skola framkomma från decentralisationsutskottet, om prefekturrådeis afskaffande (hvilket regeringen icke vill gå in på), om kommnuaalrådens utvidgade myndighet och märernes ställning och om upprättandet af kautonalråd i ställst för de nuvarande arrondissementsråden. Härtill skola ytterligare komma den nya vallagen, lagarne om föreningsfrihet, om arbetarnes koalitionsfrihet m. fl. såväl privata soil regerings: förslag. I Journal officiel för den 30 i förra månaden meddelas ett dekret, genom hvilket utnämnes en försvarskomite, bestående af följande medlemmar: krigsministern säsom ordförande, marskalk Mac Mahon, öfverbefälhafvare för Versaillesarmen, gener ral Forgeot, president i artillerikomitön, Susane, medlem af samma komit6, de Berk: heim, chef för artilleriet vid andra kåren af Versaillesarm6n, de Chabaud-Latour, medlem af nationalförsamlingen och president i befästningskomiten, Frossard, medlem af samma komit6, Sevå de Revisres, chef för ingeniörtrupperna vid 2:dra kären af Ver saillesarm6n, Ducrot, mediem af nationalförsamlingen, Fråebault, divisionsgeneral vid marinartilleriet och medlem af nationalförsamlingen, Chanzy, likaledes medlem af nar Itionalförsamlingen. Underrättelsen om det förestående kejsarmötet i Berlin bekräftas nu officielt. Den tyska pressen sysselsätter sig mycket med detta möte och anställer betraktelser öfver dess följder. I Wien hade man trott, att tanken om att få ryske kejsaren att deltaga i detsamma utgått från grefve Andrassy, men den ungerska pressen förklarar nu, att planen ursprungligen härleder sig från kejsar Wilhelm, hvilkens förslag emellertid mottagits med mycken tillfreds I ställelse af Andrassy. Man ser nu af österTrikiska tidningar, att det icke är Frans Josef sjelf, utan hans broder hertig Ludvig , Victor, som ämnar besöka kejsar Wilhelm i I Salzburg, när denne på väg till Gastein I passerar denna stad. Man vill nemligen ,licke genom ett föregående sammanträffande ; mellan de båda suveränerne försvaga intrycket af mötet mellan alla tre kejsarne i Berlin. I Paris har gått ett rykte om, att Skonung Victor Emanuel äfven erhållit in, bjudning att bivista höstmanöyrerna i Berlin, men afböjt den. Om någon sanning ligger till grund för detta rykte må lemnas derhän. Arbetarerörelsen börjar nu äfven i Italien antaga stora dimensioner. Arbetarebefolkningens ställning i Italien, yttrar tidningen Perseveranza, har på de senaste åren helt och hållet förändrats. Först och främst har arbetarnes antal vuxit ofantligt. Alla dessa framsteg inom industrien, öfver hvilka vi — och detta med rätta — glädja oss, ha haft till föjld en stark tillväxt af de arbetande klasserna och bildandet at vissa förut icke existerande centralpunkter för arbetarne. Stora massor komma lättare i en orolig rörelse än isolerade individer, och det är klart, att en arbetsinställning lättare kan utbreda sig der tusen arbetare finnas än der endast hundra finnas. Arbetslönen har icke hållit jemna steg med lifsmedlens fördyrande, och äfven detta fin-I ner sin förklaring derati, att här i landet efterfrågan efter arbete är större än till-I budet. I våra större städer ha lefnadsbehofven stigit ofantligt och arbetarne måste med tungt arbete förvärfva sitt bröd. Helt n I naturligt. ha de idoga städerna i norra Ita-I lien och i synnerhet det från ett behagligt .I residens till en orolig fabrikshandelsstad I förvandlade Turin bastigast utvecklat sig i -) denna riktning. Under det jernvägsarbetarne -li Verona hafva lugnat sig, har deremot i -) Turin rörelsen blifvit allmännare och merå r I hotande. Den stora massan rycker med sig t) äfven de lägre arbetarne. Från murarne har ! t EVE ceA Arm FF WH tt arbetsinställningen utbredt sig äfven till andra kretsar. Sedan den 29 i förra må, naden ett af de förstnämnde i nationaltea-) tern hållet möte åtskilts utan något resulTI tat. instälde föliande dag iernvägsarbetarne.