Aftonbladet – 5 augusti 1872, sida 2

TOCKEOLM den 5 Augusti, Ja va Såsom telegrafen redan berättat infann h ; finansministern Goulard förliden tisdag Få ranska nationalförsamlingen för att dell. fva densamma resultatet åf lånet. Medjö! rörelse skälfvando röst uppläste härvid ansministern en skrifvelse, otvifvelaktigt a rrörande från Thiers hand, hvilken i mer?7 ett hänseende är af den märklighet, atti?; anse oss i sin helhet böra meddela det! Srossanta dokumentet, hvilket är af följande 8 else: Aderton månader hafva knappt förflutit,) dan Frankrike, åter vordet herre öfver s) g sjelf, började sitt befrielseoch sitt återoprättelseverk. Vid denna tid, på hvilken d icke kunna tänka utan sorg, åtogs i fä-1 ;rneslandets namn . att betala en skadesättning af fem milliarder till Tyskland, d Jag tror mig uttrycka allas våra känslor, A jag säger, att det vär icke blott medi, jup smärta, utan med verklig fasa, som vi k rforo de härda vilkor, kriget ålade oss. q Fem månader derefter, ehuru ödet då utk ;mt sin grymmaste stränghet mot oss, be-ir löto regeringen och nationalförsamiingen l ter gemensam öfverenskommelse att gripa ( 8 an med den vigtigaste delen af det verk, om landet anförtrott åt hennes omsorg. Il Landets fortfarande kritiska belägenhet)! indrade er ej att vestämma, att man skulle ! ädja till deu offentliga krediten. i veten f ned hvilken beundransvärd hänförelse man ! örsammade detta vädjande; I hafven ickel! lömt med hvilken glänsande framgång ! lenna operation kröntes under den mäktiga. edningen af den frejdade man, ät hvilken I ippdragit styrelsen, och tack vare den upp-! ysta omsorgen och hängifvenheten hos don ! aske och skicklige minister, hvars namn är ! äst vid det afgörande experimentet af 1871. Tvåmilliarderslånet blef tvenne gånger setäckt. Uti denna stora och vackra operaion hade Frankrike den väsentligaste an lelen. Det häpna Europa såg detta verki ullbordas och blandade sig icke deruti utan ned den yttersta förbehållsamhet. Jag kommer nu till fortsättningen af operationen, Det finansiella underverket, man kallade det så vid denna tid, dementerades ej i sin fortsättning. Operationen har blifvit fortsatt på ett lika lyckligt sätt som hon planlades och inleddes. inom mindre än ett år har den finansiella situationen utan ansträngning blifvit fri och klar, och vi hafva nu uppnått den tidpunkt, då det är möjligt att återtaga och fortsätta till elut det verk, som vi hafva börjat. Det är för denna sista del af verket, mine herrar, som regeringen för några få dagar sedan vände sig till eder och anhöll om erforderligt bemyndigande till att upptaga ett län, bestämdt att betäcka den smärtsam: maste delen af denna liqvidation, som ligger oss så hårdt om hjertat, emedan den anknyter sig vid den i en nära framtid förestående utrymningen af värt territorium. I hafven gifvit oss detta bemyndigande genom att votera lagen om lånet; vi komma nu att redogöra för det bruk vi gjort deraf; vi öfverbringa till eder resultatet af den mission vi haft att uppfylla. Vi begärde af Frankrike och Europa vid pass tre och en half million; subskriptionen har gifvit oss i ränta 2 milliarder 464 millioner, i kapital öfver 41 milliarder. (Bravorop från venstern, högern iakttager tystnad.) Det vill säga tolf gånger den summa, som vi hafva begärt. I denna summa skyldrar Frankrike för ett räntebelopp af 1 milliard 37 millioner, hvilket sönderfaller sålunda: Paris 790 millioner 886,000, departementen 246 millioner 769,000 francs. Utlandets kontingent uppgår till 1 milliard 426 millioner 779,000 francs ränta. Sålunda är lånet, såsom jag redan haft äran säga er, mer än tolf gånger betäckt. Det återstår emellertid -ännu några resul tat att känna, hvilka icke sakna en viss vigt och om hvilka underrättelse icke ännu ingått till finansdepartementet. N Frankrike, såsom I kunnen finna, har ensamt varit tillräckligt för att mer än be Ttäcka det lån, fosterlandet behöfde. Depar Itementen, som i två-milliarderslånet 1871 Iskyldrade för ett belopp i ränta af 62 mil Ilioner, ha nu tecknat sig för ett belopp af 46 millioner. Dessa siffror hafva en bety delse, som befriar oss, som jag tror, frår vidlyftiga kommentarier. Jag vet icke, on det intryck, I hafven rönt, liknar mitt, mer ljag erkänner att det är med ett slags för I virring, ett slags häpnad, som jag sett dessö fruktansvärda siffror förete sig, hvilkas mot Istycke aldrig förekommit under någon tid i något land, i något lån, i någon af verl Idens största finansiella affärer. ) I första ögonblicket hafva vi frågat oss såsom I bören fråga eder, om det icke låge något för oss oroande i detta; men utan at Thängifva oss åt några illusioner, och bekäm pande oss sjelfva, hafva vi efter mogen öf verläggning kommit derhän, att vi med lugr och förtroende betrakta det under, som vi bevitna. Vi hafva sagt oss sjelfva, att vi, såvä som I, måhända icke fästa tillbörligt afse ende vid de förändringar, som sedan en vis: tid försiggått med afseende på den allmänns krediten i Europa. Den rörliga förmögenheten i Europa ha! i vår tid vunnit ett hittills okändt omfång hon har antagit propositioner, som det ickt blifvit oss gifvet att mäta, om hvilka vär förfäder voro okunniga och som länge vari Tokända äfven för oss. Alt är nytt uti det, som nu försiggår Den offentliga krediten lyder en ny lag, son då och då uppenbarar sig för oss, och son de förhållanden, vi nyss upplefvat, bragt ljuset. Det ligger häruti något, som bö