Aftonbladet – 30 juli 1872, sida 2

iet iekp skulla blifva försent. Han hade ie lagt in i ikstsaae kapten Ber vidtagit åtgärder till försäljande af sitt hus och mobiler, när rs Salisbury och Grace inträffade i Adyar, Morgonen efter hemkomsten kände sig mrs Salisbury så trött efter resan, att hon måste hålla sig till sängs. Då Grace straxt piter frukosten hade slagit sig ned i förmaket, anmäldes Pougias Gamerpn. Han blef icke förvånad äfver det tidiga besöket, ty morgonen är visittiden i Indien, men hon rodnade vid tanken, att han infann sig så snart efter deras hemkomst; han syntes något förlägen, när han inträdde och ansigtet var blekt till följd af den ansträngande tjenstgöring han haft, hvilken något med tagit hans krafter, Grace deremot hade friska rosor på kinderna och han lyckönskade henne dertill. Det är bara synd, sade han, att ni kommit till Madras för att mista dem. Jag är i alla fall glad att åter vara här, svarade hop, rodnande, i synnerhet som jag snart kommer att resa härifrån för alltid. Det är då sant att doktor Salisbury tänker lemna tjensten; jag har visserligen hört, men ej velat tro ryktet. Ja, det är sant. Pappa fruktar mycket för mammas svaga helsa och anser Eng: land vara dena epda räddningen; det är dessutom tid för honom sjelf att återvända hem efter så många års härvaro. Ja visserligen! sade han tankfullt, men ni sjelf, miss Salisbury, hvad tycker ni om denna stundande förändring ? Naturligtvis tycker jag mer om England än Ipdien, svagade hon, och så får jag träffa Frida igen. : Ni lemnar således detta land utan minsta saknad, miss Salisbury ? Hon satt tyst. PGrace, fortfor han, tanken att iskall lemna Madras gör mig till den olyckligaste bland menniskor. Jag måste säga det, har hi ej sett huru gränslöst jag älskat er? Nej! sade hon, seende upp med ett ut