Aftonbladet – 26 juli 1872, sida 2

kommitnalfnanserna inom Kristtanstads län, när man tager i betraktande, hvad andra raser förmått i den vägen uträtta, hvarpå i synnerhet berättelsen för Upsala län erbjuder ett vackert prof. Också är berättelsernas olika omfång i ögonen fallande. Berättelsen för Kalmar län har 50 sidorli text, den för Upsala 47, den för Örebro 29, åtskilliga ha omkring 20 sidor text, den för Kristianstad 10 och den för Halland 9. Efter att man genom statistiska byråns befolkningsstatistik för 1851—1855, andra afdelningen, fått en grundlig utredning af de mångfaldiga och i flere hänseenden, så för förvaltningen som för statistiken, besvärliga oregelbundenheterna i rikets administrativa indelning, har uppmärksamheten mer och mer blifvit fäst å dessa förhållanden. Femårsberättelserna skola, enligt nu gällande formulör, upptaga såväl under perioden faststälda ändringar af dylika oregelbundenheter, som de vid periodens slut ännu qvarstående. Att de häraf uppstående olägenheter äro ganska känbara inom statsförvaltningen, bekräftas af en för tio till femton år sedan hos K. M:t gjord, men afslagen hemställan om en allmän och samtidig omreglering; man finner ock, att konungens befallningshafvande i Elfsborgs län låtit sig angeläget vara, att uppmana menigheterna att sjelfva taga det initiativ, hvarförutan regeringen ej synes vilja i saken ingripa. Hvad åter angår de, för den officiella statistikens bearbetning, af oregelbundenheterna i den administrativa indelningen härflytande svärigheter, har chefen för statistiska byrån betonat, att blotta insamlandet, kontrollerandet och ändamålsenliga grupperandet af de statistiska iakttagelser, som böra tillvägabringas, om än icke omöjligt under närvarande oregelbundna indelning, dock för både lokalmyndigheterna och statistiska centralbyrån mäste blifva förenadt med en tidsuppoffring och ett arbete, som i längden torde komma att kosta staten mera, än hvad som kunde vara behöfligt för att tillvägabringa en förändring, åtminstone af de mest förts eller bragts å bane, men det visar sig t. ex., vidkommande Stockholms län, sådan telse, att samtliga domsagor komma att till omfånget sammanfalla med ett fögderi, undantagandes Södra Roslags domsaga, som fortfarande skall bestå af två fögderier; från Örebro län omförmälas åtskilliga smärre förändringar, likaså från Kalmar o. s. v. Men i det stora hela qvarstå de i föregående berättelser anmärkta, både talrika och betydliga oregelbundenheter. Såsom ett exempel på hithörande egenheter förtjenar kanske nämnas, att Arvidsjaurs och Arjeplogs socknar, hvilka hvar för sig utgöra ett tingslag, i judicielt hänseende höra till Vesterbottens län och med detta deltaga i riksdagsmannaval till andra kammaren, men tillhöra Norrbottens länslandsting och således tillsammans med sistnämnda län representeras i första kammaren. De sedvanliga motsägelserna mellan de på mantalsoch de på husförhörslängder grundade folkmängdsuppgifterna ha vi ej längesedan haft anledning att påpeka, och skola ej nu dervid uppehålla oss. Men till samma afdelning af berättelserna — den om invånare — hör ett ämne af ganska stort allmänt intresse, hvilket emellertid i olika berättelser behandlats med mycket olika grad af uppmärksamhet, vi mena sockenbiblioteken. Främst står, i detta som i flere andra hänseenden, bland hittills tillgängliga berättelser den om Upsala län, der en utförlig tabell meddelar, för hvarje socken, året då biblioteket bildades, hur det tillkommit, hur det underhålles, om det begagnas flitigt eller ej, samt antalet band hvaraf det bestär. Man erfar, att af länets 86 socknar 70 äro försedda med sockenbibliotek, om tillsammans 11,000 band, att af dessa blott 2 uppstått på 1830:talet, men 83 procent under de sista femton åren o. s. v. Från Blekinge höra vi, att sockenbibliotek finnas i alla socknar utom 6; bokantalet uppgifves och, för de flesta, hur de underhållas och med hvad intresse de anlitas. Örebro-berättelsen kompletterar den i föregående berättelse meddelade lista, med angifvande af stiftelseår och antal band; blott i tre församlingar saknas sockenbibliotek. I Kristianstads län finnas sockenbibliotek i 92 socknar, saknas i 53, hvilka namngifvas; en tabell visar, hur förhållandet ställer sig inom olika härad. Från Jönköpings län heter det, att ännu 57 församlingar sakna sockenbibliotek; att uppmaningar till bildande af sådana icke felats, men i följd af brist på medel ej burit frukt; att de som finnas, utom i ett härad, icke flitigt begagnas, hvilket förhållande tillskrifves dels: den tilltagande smaken för tidningsläsning, dels boksamlingarnas inskränkta omfång, som ofta understiger, kanske ingenstädes öfverstiger 200 band. Från öfriga län äro underrättelserna mycket knapphändiga, men kunna likväl stundom synas ganska tillfredsställande, såsom då det uppgifves, att i Norrbotten sockenbibliotek finnas i alla kommuner, och att detsamma redan 1865 var händelsen i Vermland. I Kronobergs län finnas sockenbibliotek endast i några få församlingar, der de ock i ganska ringa mån begagnas; i Hallands län endast i 14 och i Vesterbottens i 8 sockstörande -oregelbundenheterna i närvarande : indelningen af riket. Man erfar nu visser-: ligen från flere håll, att under sista femårs-. perioden en och annan förändring genomockså, att dermed går särdeles trögt. Så har reglering fastställts till framtida efterrätnar, i Malmöhus och i Stockholms län i de flestas församlingar; på Gotland i51 skoldistrikt (skoldistriktens antal var, enligt senaste inspektörsberättelsen, 74); i Elfsborgs län flerstädes, inom ett fögderi i alla församlingar, och begagnas i allmänhet flitigt; i Gefleborgs län sägas de börja flitigare användas; i Kopparbergs län i de flesta socknar. Från Jemtlands och Kalmar län 2