Aftonbladet – 22 juli 1872, sida 2

ker jag det är bäst, att vi skiljas som vänner — eller hur, mamma lilla ? Mrs Treherne darrade, af rörelse och glädje öfver hans ankomst, men hon svarade blott: Jag är glad, George, att du ändtligen lärt dig se sakerna i deras rätta ljus. Hvad roa ni er med på Ariscedwyn? Jag hör, att de nygifta äro der — hur ser den unga ladyn ut? George hostade och snöt sig och såg bortåt spiseln. Hon är mycket vacker och för sig utmärkt väl. Jag förmodar, sade modren, att hon lik alla andra inte är vacker nog, att vinna ditt bifall. Är William mycket kär? Ja, det kan jag väl tro. En sådan förskräcklig öfversittare han är — folket derborta kan inte alls med honom. Är Lawn i ordning ännu till deras mottagande? Ja, jag var der i förra veckan, sade mrs Treherne, och kunde knappt känna igen hela stället; der ser så fritt och trefligt ut nu. Gamle Trehernes kunna inte få någon passande bostad åt sig i Milborough, utan hafva bestän.tsig för att flytta till Crossley, Så mycket bättre för Elfrida, sade George. För hvem? frågade modren spetsigt. För den unge mrs Wil:iam Treherne, mamma. Vi kalla henne Elfrida för att undvika misstag. Jag tror knappast, att den gamle och hon skulle trifvas bra tillsammans — de äro mycket olika, och Elfrida är så ung. a Så mycket värre för William, inföll moren. Man ser sällan eller aldrig, att de äktenskap blifva riktigt lyckliga, der hustrun är ett barn. Nå! har du hört nyheten om den der enfaldiga Mary Fairfax? Nej! hvad är det med henne?