Aftonbladet – 22 juli 1872, sida 2

ockna sig för allt hvad som kwide epgnås sg id första inbetalningen, och derigenom kunde 4 et lätt blifva monopoliseradt i kapitalister1, es händer. Detta borde emellertid icke sg ke, och han uppfordrade derföre regerin-t eti att göra allt hvad som stod i heöres.4 nakt för att få de smärre kapitalisterne,! synnerhet bönderne, att åeltaga i subskrip-r ionen. 2 Vårt låris, sade ban, mäste skaffal, ig inträde i de mista byar i Frankrike; la måste känna det. (Bifall) Man måste, lerföre draga försorg för, att hvar och ent tär deltaga i lånet på de bästa möjliga vil 1 sor. De fränska statspapperen måste tränga l, n i hvarje by, på det älla må känna sig unsvarige för de förbindelser Frankrike l, klödt sig, Det skall icke blott vara staten ) som sätter sltt namn under obligationerna;jj illa skola underteckna dem, både rika och , attiga, hvar och en efter sin förmåga. Lå-l4 net bör fördelas på hela landet; detia skalll, blifva den bästa delning af förmögenheten. Bifall.) För att man skall kunna vara säl; ker på en sådan lika fördelning af lånet, l. bör man gifva de små kapitalisterne, arbe-l. taren och bonden, den företrädesrätt, attl: icke fågor afkortning eger rum i de beloppi för hvilka de teckna sig. De vilja icke spekulera utan blott placera sina besparingar; de kunna strax inbetala livad de teckpat sig för, och man bör derföre medgifva de suskribester, som göra en sådan inbetalning, den fördelen, att ingen reduktion företages. Söndagen före länets mission skall man medelst offentliga anslag kungöra dess vilkor i Frankrikes 35,000 kommuner. Man måste lära de smärre kapitalisterna i icke bättre kunna placera sina kap och ett de för 80 francs kunna försäkra sig om ef årlig inkomst af 5 francs. Man skall kanske säga, att detta är farligt och att det skall göra att jorden sjunker i värde; men detta är ett misstag; jorden stiger; när räntan höjer sig. (Bifall) Slut ligen måste mät draga försorg för att 1ånets emission eger rum få en söndag, för att icke en arbetsdag skall gå förlorad och för att icke de smärre kapitalisterne skola plifva nödsakade att vid i fråga varande transaktion, begagna en tredje persons bemedling och sålunda ntbetala en premie. Dessa anmärkningar ha mottägits med lika mycket bifall utom som inom nationalför samlingen. Finansministern lofvade att så mycket som möjligt rätta sig efter hr Germains råd; mefl fögeringen måste äfven göra afseende på det öfriga Furopas anspråk, och en söndag skulle t. ex. icke Vära lyckligt vald för England. Det anses för öfrigt omöjligt, att regeringen skall kunna medgifva de små käpitaltsterne den företrädesrätt Germain fordrat för dem; Wtskottet har diskuterat denna fråga, och Yitet meddelade, att det funnit stora betänkligheter Vid att ställa olika vilkor för subskribenterne; en garaäti för attingen reduktion skulle ega rum af de sumridr; som strax inbetalas, kunde bringa guldet att stiga och gifva anledning till organiserandet af osunda spekulationer; Enligt ett i lördags ankommet telegram är nu öfficiels meddeladt, att subskriptionen å det nya lånet kommer att ega rum den 28 och 29 i denna månad, och emissionskursen blifver 84!4 procent. Tidningen Evenement meddelar följande öfversigtöfverfranskastatsskulden före det lån, som nu kommer att upptagas: Statsskulden före kriget 7660 mill., lånen 1870, 1871 3090 mill, skadeersättning till Ostbanbolaget 325 mill, skulden till franska banken 1550 mill., skulden till staden Paris 200 mill, sväfvande skuld 705 mill. Underhållet till de tyska trupperna, skadeersättning till de ockuperade departementen, omkostnaderna för lånens emission 0. s. v. 2450 mill, summa 19,980 mill. Efter lånet på 33500 mill. kommer Frankrikes statsskuld att uppgå till 19,480 millioner. Rörande den nya sammandrabbning, som den 17 dennes egde rum mellan Thiers och nationalförsamlingens höger, har redan telegrafen ganska utförligt berättat. Den oenighet, som då kom till utbrott mellan finansutskottets ordförande och regeringen, är emellertid af äldre datum. Sedan församlingen den 13 dennes, såsom viredan omnämnt, förkastat Gaslondes förslag att höja en del äldre skatter, måste regeringen, utom de 93 millioner, som enligt Thiers åsigt råämnesbeskattningen skulle inbringa, antingen uttänka nya inkomstkällor för 20 millioner francs eller, om detta icke lycka: des, göra besparingar på krigsbudgeten. Utskottet var för det sista alternativet, men icke Thiers. Han uttalade sig deremot både den 12 och den 17 dennes och framkom vid sistnämnda tillfälle ånyo med sin älsklingsplan om beskattningen af råämnena. Högern upptog Thiers vid samma tillfälle fällda yttrande, att endast män af allvar och intresse borde bestiga talarestolen, och en af dess medlemmar begärde till och med, som man erinrar sig, att Thiers skulle kallas till ordningen. Då majoriteten redan förut är förbittrad mot Thiers för hans förmodade allians med venstern och hans förklaring i mötet den 12 dennes -om den konservativa republiken, kan man icke undra öfver att striden å b.da sidor fördes med den största hetsighet. Thiers uppmanade då genast högern att framkomma med en motiverad dagordning (ett misstroendevotum) och förklarade att han af församlingen begärde ett uttalande af förtroende, hvilket var nödvändigt i det ögonblick, då han vände sig till Europas kredit. Högern har genom denna Thiers fordran kommit i en ytterst svår ställning, då monarkisterne just i dessa dagar omedelbart före inbjudandet af det stora lånet icke våga låta det komma till ett regeringsombyte, huru ofta de än hotat med, att det skulle vara sista gången, som Thiers impo nerade på dem genom sin hotelse att afgå. tskilliga partier hafva naturligtvis haft