Aftonbladet – 18 juli 1872, sida 2

rslagen stötte på motstånd både från hö-: r och venster, både från de radikale,l: vilka, såsom Auberon Herbert, icke vilja! låta religionsundervisning i någon af stan understödd skola, och från tories, som lja ha den nu varande praxis, bibelläsing och en liten katekes i skolan, stadgad enom lag. Vid en förberedande omröstning .ckades de sistnämnde genom öfverrasking att få 7 rösters pluralitet; men då det om till afgörandet och den allmänna grundvtsen skulle införas i lagen, blefvo dekonervativa ändringsförslagen förkastade med 0 å 50 rösters öfvervigt. Hertigen af Richond har dock låtit förstå, att han i öfveruset skall söka genomföra hvad som missyekades för de med honom lika tänkande i nderhuset; men detta skall svårligen lycas honom och lagen skall sannolikt gå ;enom redan under denna session. — Viare har Stansfield utarbetat ett omfattande gförslag om den allmänna helsovården, oleridge ett dylikt om näringarna och lord: ansleren ett förslag om inrättandet af en erklig öfverdomstol med upphäfvande af fyerhusets nu varande högsta domsrätt; men et är föga antagligt att dessa skola medinnas; möjligtvis dock det första; de båda ndra ha gätt till särskilda utskott. Den egentliga politiska billen för denna ession är dock den om sluten omröstning id kommunaloch parlamentsvalen. Detta agförslag blef, som bekant är, redan förlilet år efter det kraftigaste motstånd antaset i underhuset, men förkastadt i öfverhuet, emedan det inom detta hus så sent kom ill behandling, att det icke blef föremål för ågon egentlig pröfning. Förslaget hade i år ått en ny bearbetning från regeringens sida ch förelades parlamentet i en väsentligen förindrad gestalt, åtminstone hvad formen ansår. Många detaljer, som förlidet år framcallade mycken strid och mycken tidspillan, voro nu öfverflyttade från texten till ett illägg; men de konservative framårogo likväl på nytt alla tvistefrågorna; till och med rågan om afskaffandet af det förberedande valet med alla de excesser, som pläga åtfölja letsamma, framkallade en omröstning på det allra sista stadiet, d. v. s. sedan billen kommit tillbaka efter att ha varit behandlad i komit. Huset fasthöll dock sitt förra beslut härom med 253 röster mot 177, oaktadt ere gamle liberale, såsom Bouverie och f. 1. ministern Grey, höllo på den gamla for men. 70-80 röster var hela den pluralitet, öfver hvilken regeringen i denna sak kunde disponera för att göra sin uppfattning gällande. Emellertid kunde han icke genom: drifva det af Fawcett framstälda förslaget, att utgifterna för valen skulle öfverföras på de kommunala skatterna. Med 261 röster mot 169 beslöts, att kandidaterne nu som förr sjelfve få bära dessa kostnader, hvarigenom sålunda fasthålles ett valbarhetsprivilegium för förmögna personer, Detta privilegium torde dock svårligen länge kunna bibehållas. Gladstone har redan för sex år sedan uttalat sig deremot, och till och med Times gillar idn om att befria kandidaterne från denna börda. De bestämmel ser i billen, vid hvilka underhuset isynner het uppehöll sig, voro de som hindra utöf vandet af någon pression på valmännen, i afsigt att förmå dem att nppvisa sin röstsedel. För sådant stadgades stränga straff (ända till 6 månaders fängelse), under det man dock icke ville stadga något straff för den, som sjelf vill gifva tillkänna huru han röstat, emedan det vore oförenligt med de engelske valmännens vanor att vilja påtvinga dem någon hemlighetsfullhet. Af hän syn för de icke skrifkunnige valmännen fick valförrättaren rättighet att ifylla deras röst sedel. Äfven upptogos i billen flere bestäm melser, som förut haft sin plats i lagen om corrupt practices (bedrägerier vid valen) Den 2 Maj afslutades komitebehandlingen sedan den fortgått i två månader och for drat en stor mängd voteringar (under denna och den föregående sessionen ha tillsam mans 129 voteringar egt rum rörande den na sak), och med 276 röster mot 218 sän des billen till öfverhuset. Men här förnyades striden. Andra läs ningen antogs endast med 86 röster mot 56 och bland de sistnämnda befunno sig 8 li berale lorder, under det en stor mängd kon servative lorder med hertigen af Richmonc i spetsen afhöllo sig från att rösta. Diö huset derefter skred till behandling af lag förslagets särskilda artiklar, framstälde der sistnämnde, partiets ledare, en mängd än dringsförslag, som helt och hållet förändra de förslagets principer, och ehuru den mi nister, som talade till dess försvar, lord Ri pon, starkt betonade denna motsats, antogo: de likväl med stor pluralitet. Så t. ex återupptog nu öfverhuset en id, som föl ett par år sedan blifvit framstäld af ettut skott af underhuset om en nummer på röst sedlar, motsvarande valmännens löpande nummer, så att man vid en valundersök ning kunde utröna hvarje valmans votum Detta antogs med 162 röster mot 91 ech dessa tal beteckna de båda partien: styrka. Vidare antogs, dock endast med lf rösters öfvervigt, att det skulle stå hvarj valman fritt att rösta öppet eller ej, hvari genom alla bestuckne valmän skulle blifv: tvungna att rösta öppet, på det man mått kunna kontrollera deras ordhällighet, oci slutligen inskränktes lagens varaktighet til 1880, hvarigenom det nya systemet beteck nades såsom ett blott på försök infördt Då billen i detta förändrade skick kon tillbaka till underhuset, föreslog regeringer genast, likasom hon hade gjort med båd irländska kyrkolagen och landbolagen sam