Aftonbladet – 18 juli 1872, sida 2

Derför... derför att ni är Williams ku sin och jag tänkte...... sHvad tänkte ni? fortsatte han efter er paus. Att det skulle hafva varit angenämt fö blifva grannar i Milborugh. Ja, det skulle det i sanning, men nu äl mitt öde redan afgjordt. Jag vet det; men huru länge blir n borta, kapten Treherne? Hvarför kallar ni mig kapten Treherne? Det är ju er titel, svarade hon leende Jag önskar, att ni vill säga George i stället. Nej, det kan jag inte, svarade hon blygt. Hvarföre ? Det vet jag inte. Det förefaller mig så naturligt, när man är vänner, fortsatte George. Jag tänker alltid på ersom Elfrida, och det kännes nästan besynnerligt emellanåt att kalla er annor lunda. Det behöfver ni alldeles inte — säg gerna Elfrida ! Tack! får jag det, så skall jag inte för bise er vänliga tillåtelse. Jag ären underlig menniska, Elfrida (utan minsta svårighet använde han den benämningen). Jag är kanske inte värdig att räkna er som min vän, men det skulle glädja mig innerligt att få tro er vara det. Har ni inte fullt upp af vänner — först och främst er mor och syster. Min syster är en krona bland qvinnor, men hon har sina egna bekymmer, och jag oroar henne inte gerna med mina. Kanske har jag för mycket dragit mig ifrån det förädlande umgängetmed bildade fruntimmer — i annat fall vore jag möjligen en god menniska. Hvarföre tror folk att ni inte tycker om fruntimmer? frågade hon naivt. Derför att jag i allmänhet inte gör det, svarade han förläget. Jag trädde ut verlden med de mest höga föreställningar om qvinnan, men fann dem ej motsvarade af verkligheten, hvarföre jag började tvifla på, att de någonsin skulle blifva det, Jag har