ndra, hvilket efter de konservatives förlaring var ett tillräckligt vitnesbörd om, tt de reformer, Gladstone genomfört, för rland (statskyrkans upphäfvande och landolagen) icke kunnat tillfredsställa irlänlarne, Ett af dessa irländska val, det i salway, hade dock kommit till stånd under n så stark pätryckning från det katolska oresterskapets sida, att domaren, som skulle oröfva valet, icke endast underkände det ch lät den liberale kandidaten inträda i len valdes ställe, utan äfven i sin motiveing uttalade det strängaste ogillande af oresterskapets förfaringssätt, ehuru han lerigenom ådragit sig de bittraste förebråslser inom den irländska pressen och på stora folkmöten. Men äfven inom underbuset visade sig det liberala partiets minskade styrka. En del moderate ledamöter närmade sig till den konservativa sidan, emedan de ansågo, att ministeren gått för långt, under det de radikale, hvilkas antal uppgår till omkring 100, många gånger trädde i opposition mot Gladstone och hotade med affall, emedan han icke ville gå in på deras önskningar, utan häfdade sin rätt att såsom det liberala partiets ledare fastställa både tiden för och omfånget af de förestår ende reformerna. Hittills har han dock förstått att på det hela taget bibehålla sin makt öfver partiet, ehuru voteringen vid vissa mindre vigtiga tillfällen utfallit emot honom, hvilket de konservative ickeförsummat att framhålla som lysande segrar och som bevis på att Gladstone förstår att hålla tillsammans den stora öfvermakt, hvilken valen i November 1868 lade i hans händer. Nästan hvarje gren af administrationen har blifvit föremål för skarpt klander. Sålunda gaf man marinförvaltningen skulden för de upprepade olyckor, som under en kort tid drabbade flere stora krigsfartyg, och man härledde dessa utan vidare från de förändringar, hvilka den förre liberale ministern Childers infört i flottans administration, emedan han inom densamma minskat fackmännens antal och insatt civile i stället. Imellertid lyckades det Goschen att försvara hufvudgrundsatsen i den företagna omorganisationen, ehuru han medgaf önskvärdheten af att modifiera den i vissa punkter. Dock framkommo äfven yttranden i alldeles motsatt riktning, nemligen klagomål öfver amiralitetsdirektionen, som man ansåg helst borde helt och hållet afskaffas, och då Goschen kunde lofva en icke obetydlig besparing i utgifterna till flottan, segrade han lätt öfver sina motståndare. En lika stor framgång hade krigsministern Cardwell, som förlidet år helt och hället bröt med de konservative, i det han genomdref afskaffandet af försäljningen af officersfullmakter. Till och med hans motståndare ha måst medgifva, att hans reformer verkligen äro ett framsteg till förstärkande af landets försvarskraft genom att tillvägabringa en närmare förbindelse mellan linien, milisen och de frivillige och genom att skaffa de sistnämnde en bättre och mera likartad utbildning under en strängare tillsyn. Härtill kom, att på armeutgifterna en nedsättning egde rum af mer än I million pund och att ersättningen för officersfullmakter endast blef hälften mot hvad som ursprungligen påräknades. Likväl gjordes från de konservatives sida försök att få härstyrkan nedsatt med 10 eller 20.000 man, men de förkastades med stor pluralitet (234 röster mot 63), och Vernon Harcourts yrkande att statsutgifterna i sin helhet, men i synnerhet utgifterna för armån och flottan, skulle betydligt minskas, emedan 70 millioner pund var en alltför hög summa, blef likaledes afslaget, då skattkammarkansleren Lowe, som annars i regeln anklagas för att vara alltför sparsam, betonade, att man bäst försäkrade sig mot krig derigenom att man visste sig vara osårbar och att man icke vägrade hvad landets välstånd och säkerhet kräfde. Liksom det sålunda lyckades de båda krigsministrarne att tillbakavisa anfallen, lyckades det för de andre ministrarne att genomföra vigtiga lagförslag. Inrikesministern Bruce har fått igenom sina båda lagförslag angående grufvorna vid utskottsbehandlingen, och endast i en hufvudpunkt nödgades han gifva vika för motständet; han måste nemligen afstå från yrkandet om sakkunnige grufuppsynftgsmän, hvilka skulle aflägga prof och ha ett intyg af regeringen likasom skeppare och mista det vid möjliga försummelser. Gladstone sjelf har fått igenom en lag rörande afskedandet af diakoner och domprostar, likasom han år 1869 genomdref en lag om biskopars och år 1871 en om sockenpresters afgäng och pensionering. Vidare har regeringens förslag om en skotsk skollag efter grundlig pröfning och allvarsamt motstånd blifvit antaget af un derhuset. Dess hufvyudbestämmelser äro, att i hvarje socken eller stad skall tillsättas ett skolråd (i den engelska skollagen har man åtnöjt sig med att tillåta tillsättandet af ett sådant), hvilket lika som i England skall väljas både af män och qvinnor och genom s. k. kumnulativ omröstning, i det hvarje väljande har rättighet att gifva alla sina röster åt en eller ett par kandidater; att skolskatten icke längre betalas endast af jordegare utan af alla skattskyldige; att obligatorisk skolgång införes med böter af 2 pund för de föräldrar, som icke vilja skicka sina barn i skolan, och slutligen att det likasom genom den engelska skollagen göres möjligt för föräldrarne att nndanmm