Aftonbladet – 17 juli 1872, sida 3

industrigren derigenom hämmas. Denna resolution antogs enhälligt med 23 röster. Efter en stunds uppehåll inledde fiskeriintendenten H. Widegren en diskussion om de vigtigaste åtgärder, som böra vidtagas för att befrämja nordens fiske. Hr Widegren lade vigt på nödvändigheten att freda fiskarne under lektiden. Lagar härom äro icke tillräckliga, man måste äfven söka förskaffa fiskrarne kunskap om fiskarnas naturhistoria för att derigenom bibringa dem insigt om lagarnes nödvändighet. Talaren föreslog, att mötet skulle uttala sig för 1) att beträffande hafsfisket inskränka fiske med not eller vad; 2) att rörande laxoch sötvattens fisket söka bringa lämpliga fredningslagar till efterlefnad samt 3) att på passande ställen borde inrättas särskilda fiskareskolor, försedda med; modellsamlingar. — Löjtnant Smidth ledde uppmärksamheten på det egentliga hafsfisket med större sjögående fartyg. Här behöfdes äfven fredningsföreskrifter, men af. annat slag, Travboch notfisket är förkastligt och förderfligt vid kusterna, men det är icke nog att förbjuda det för hvart oci ett af de nordiska länderna på dess sjöområde, 34 mil från kusten; man måste söka genom internationella traktater förhindra att främmande fiskare använda dessa fiskemetoder på närmare afstånd än 2 mil från kusten; ty detta är det egentliga ynglebältet. På större djup och på större afstånd från kusten är vad ett praktiskt medel. — Fiskaren Villumsen meddelade upplysningar om Öresundsfisket och ledde uppmärksamheten på de fiskeredskap, som funnos på utställningen. — Löjtnant Smidth beskref storfisket, så som det idkas på kusterna af Holland, Frankrike och England, och förordade ångans begagnande icke blott till transport af. fisk, utan till. det egentliga fisket. — Hr Widegren rekapitulerade en del af hvad som blifvit yttradt och tillstyrkte att under alla omständigheter förbjuda ;travl i Kattegat. Kjöbenhavns Dagblad, efter hvilket vi till en del redogjort för industrimötets förhandgar, beriktigar nu på begäran af redakören Rimestad ett ställe i redogörelsen för ans anförande i frihandelsfrågan. Hr Rinestad hade nemligen yttrat, att England ithärdade det stora kriget med Napoleon ch bar.den ofantliga statsskulden på omring 8000 millioner rbdr, ehuru landet då cke hade frihandel, men icke såsom det i eferatet i Dagbladet hette, att England Idrig skulle ha kunnat uthärda det stora ;riget med Napoleon eller bära den ofantliga tatsskulden på 8000 millioner rbdr, om det å hadehaft frihandel.