Aftonbladet – 17 juli 1872, sida 3

2 on ÅS SENSE AE OR SYS SOND a ben rera. — Industrimötet. i Kjöbenhavn. Pi sammankomsten i lördags inledde -professo W. Scharling en diskussion om de s.k. pro duktionsföreningarna, huruvida dessa kund vinna insteg och betydelse i norden. Tala ren anmärkte, att en af de vigtigaste frå gorna rörande ordnandet af arbetareförhål landena är den om undanrödjande af olikhe ten mellan arbetare och arbetsgifvare, si att de förre göras oberoende af. de senare och om att helt och hållet eller till. en de göra arbetarne till industriidkare. Med e! ivdustriidkare förstår man icke föreståndare för yrket, ty denne är ofta en aflönad arbe tare, utan.den, som ikläder sig yrkets chan cer. Den egentliga produktionsföreningen: syftemål är icke att göra arbetarne obero ende af en särskild persons ledning, utar att göra dem helt och hållet till yrkets her rar och derigenom gifva dem fulla afkastnin gen af yrket. Många vänta en total omstört ning, en fullkomlig ombildning af hele samhällstillståndet af denna princip, mer både teori och praxis motsäga detta. Härmed är icke stafven bruten öfver hela systemet För att kunna afgöra frågan, huruvida pro duktionsföreningar vore önskliga, måste man först se, hvilka olägenheterna af aflönings systemet äro. Genom detta förminskas. ar. betslusten, arbetarnes moraliska egenskaper försvagas i flere riktningar, detär icke rätt vist aflöna arbetarne lika, antingen yrket går väl eller illa, yrkesidkaren blir rik, me dan arbetarne sluta, såsom de började. Arbetets. värde bestämmes efter behofvet af arbetskraft och icke efter värdet för: köpa ren, Systemet är dock nödvändigt för kapitalets skull; arbetarne ega icke kapital att löpa den oundgängliga risken. Fördelarne af produktionsföreningar äro, att det arbe tas mer och bättre, större omsorg och sparsamhet användes vid begagnandet af det lösa och fasta kapitalet; svårigheterna beståförst i att ersätta yrkesidkaren, vidare att bestämma aflöningssättet och. fördela afkastningen .samt slutligen att anskaffa kapital genom lån. Tal meddelade derefter en öfversigt öfver de resultat, till. hvilka man hade kommit i Frankrike och England. I Danmark hade man blott haft en tillstymmelse till produktionsföreningar. I Norge hade skeppstimmermännen i Kristianssand ingått en sådan, i Sverige fanns ett sågverk efter dessa principer, Erfarenheten visade, att de Hittills blott i ringa grad hade lyckats. Det var icke troligt, att de skulle frodas bättre i framtiden. De egenskaper, som företrädesvis erfordras hos arbetarne, för att föreningarna skola kunna gifva ett godt resultat, äro ömsesidigt förtroende, klar blick i af:eende på valet af. de ledande, sjelfkritik, disciplin, sjelfbeherskning och resignation. Bland de många exempel från andra länder, som talaren anförde, var ett från Frankrike på. en produktionsförening med lyckligt resultat, nemligen pianofortearbetarnes i Paris. Den stiftades år 1848 atan ringaste kapital, utan lån af staten, och begynte, sedan arbetarne hade hopspart 1100 -franes. Det gick så smått till en början, att det första pianot måste säljas till en bagare för 170 francs att betala bröd med. Derefter gick det oafbrutet framåt; nu är den årliga omsättningen öfver 70,000 (omkring 200 pianon), och verkstaden har godt anseende. Från England hade man ett exempel med olycklig utgång iCooperative taylors. Föreningen hade föranstaltats åf ett sällskap Christian socialists och erhöll oafbrutet understöd af detta; derför lärde hon sig aldrig att hjelpa sig sjelf. Hufvuilvilkoren för ett lyckligt resultat äro, att företaget helt och hållet utgår från arbetarne sjelfve, att det gäller ett sådant arbete, som i afseende på. yrkets bedrifvande egnar sig för ett aktiebolag, att det personliga ärbetet är öfvervägande, samt att alt kommersielt, så vidt möjligt är, afskiljes från fabriken. Prof. Broch anslöt sig i hufvudsaken till prof.Scharling och anmärkte, att produktionsföreningarna måste undvika sådana industrigrenar, der den merkantila talangen spelade hufyudrollen. — Bankdirekören Bierfreund såg den vigtigaste faran för produktionsföreningarna i arbetarnes misstänksamhet, hvilken i synnerhet skule visa sig i svåra tider. — Redaktören ÅA. Sohlman omnämnde en produktionsförening . Norrköping, litografiska aktiebolaget, son ycktes gå en god framtid till mötes. — ir A. Bauer upplyste om de grundsatser, vä hvilka den under skoarbetarnes arbötinställning påtänkta produktionsföreningen ff skomakare i Kjöbenhavn skulle ha blil rit byggd. Härefter företogs åter till behandling frisan om råsockerindustrien. Efter en kort dissussjon, i hvilken bankdirektören Bierfrewd ich prof. W. Scharling deltogo för att o0ivera de af dem fastställda förslagen ill resolution, förenade sig nämnde talare om följande redaktion: I betraktande af len stora betydelse, som odlingen af7hvitoetor och fabrikationen af råsocker har så väl för åkerbruket och industrien som för irbetareförhållandena i Danmark, uttalar församlingen sin önskan, att den lagstiftanie makten vid ett eventuelt bestämmande af sfgiften till statskassan fäster allt möjligt afseende vid önskligheten deraf, att dessa vfgifter icke påbjudas på ett sådant sätt.l