Aftonbladet – 10 juli 1872, sida 3

gränser. De arabiske köpftän, som i dessa nejer drifva karavanhandel, försäkrade honom att denna nordliga väg var omöjlig, men Stanley hade föresatt sig att fresta den, och han framhärdade i sin föresats, ehuru hans män efter I hand öfvergåfvo honom, så att han endast med I svårighet -kundö-skaffa sig bärare. Han hade: att genomtåga ett för sjelfva araberne okändt område, bebodt af vilda stammar, och sväfvadei ständig fara för deras rofpirige och illistige stamhöfditgar. Men hans mod och ke eg segrade. IDen 3sistl. November hade han ändtligenhunnit till Ujiji och såg Tanganyikasjöns omätliga j doenspegel utbreda sig mot den vestra synranex: Han beslöt att hålla ett högtidligt intåg istaden. Han uppställde sina följeslagare i led och befalde dem att oupphörligt aflossa sina gevär och pistoler. Framför tåget bars den amerikanska stjernfanan, bakom de väpnade männen fördes karavanens hästar och lastdjur; och sist kom Stanley sjelf. Den verkan han beräknat häraf uteblef icke. Ds svarte stadsboerna rusade uti skaror, för att se och undra öfver det oväntade skådespelet, och närde. märkte, att upptåget skedde-dem till ära, helsade de gästerne med glada rop och ett förfärligt buller från instrument wh trummor. Tåget hade just hunnit inotn stadsporten, då Stanley till höger såg en flock araber och midt ibland dem ett blekt lång skäggigt hvitansigte.. Mannen var klädd i en röd ylletröja och bar på hufvudet en officersmössa med en urblekt guldtrens.. Stanley igenkätide genast dessa anletsdrag. Det var Livingstone! N I första ögonblicket ville Stanley rusa fram och omfamna honom. -Men han tyglade denna känsla. Han var ju bland menniskor, vana att dölja. sina. rörelser och uppskattande en mans värde efter hans förmåga att lägga band på sig sjelf. Långsamt nalkades han derför europån, bugade-sig för shonomc och sade; Doktor Livingstone, gissarjag.. , Livingstone log och svarade: Ja.Först några timmar derefter, när de fått tillfälle att vara allena; utbytte de-ömsesidiga lyckönskningar och meddelade hvarandra sina äfventyr och öden. Stanley måste till en början rtgöra som ett slags krönika öfver de märkliga händelser, -som timat, sedan Livittgstone år 1865.-lemnade Europa, och den store resandet lyssnade med största intresse till. hans ord. Derefter kom ordningen till Livingstone att omtala hvad han upplefvat, och se hir ett kort utdrag af hvad Han förtäljde, Vi tillägga dessförinnan, att Stanley fann Livingstone vid god helga, frisk och stark och ifrig att fullfölja sina TERES ; i I Mars 1866, lemnade Livingstone Zanzibar, åtföljd af 12-sipojer. 9 Johanna-män, 7frigjorda slafvar och:2-Zambezi-män, tillsammans 30 personer. Resar gick först längs venstra stranden af Rownmafloden; men allt som han frariträngde, blefvo hans följeslagare allt mer förskräckte för de äfventyr; som väntade dem, och rynide efter hand nästan alla -utspridande som skär för sin återkömst, att Livingstone blifvit dödad i en strid. med infödingar. Endast sipojerne rymde icke,.men de visade -till sist ett så uppstudsigt sinnelag, att. han måste afskeda dem, T Augusti 1866 Hade. Livingstone: hunnit till höfdingen Mpondas område i nejden af Nyassa-sjön, hvars stränder han derefter delvis undersökte. 1 December samma år, sedan han legt sig nya följeslagare bland infödingarne. framfrängde han i nordlig riktning genom landen Bambisa, Bobembena, Borunga och Lönda. I grannskapet af konung Kazembes område öfverskred han ett vattendrag, kalladt Chambezi. hvars lopp han länge förgäfves sökte utforska. Portugisiske upptäcktsresande i förflutna tider hade nemligen omtalat denna ström som ett tillflöde till den stora Zambezi-floden och sagt. att han ej stod i något slags förbindelse med Nilen. Livingstone, som misstrodde: denna uppgift. föresatte sig att lösa gåtan. Från början af år 1867 till midten af Mars 1869 nde an den hemlighetsfulla strömmens otaliga krökningar; tills han ändtligen fick fulla bevis för att Chambezi, icke såsom förut antagits, är en källflod till Zambesi. utan deremot är en källflod till Nilen, som sålunda, räknadt från. 11 gr. sydlig bredd, genomlöper en sträcka af 2600--engelska mil;innan han utfaller i Medelhafvet. Så oaflåtligt fortsatte Livingstone dessa undersökningar, attinfödingarne: förvånade-deröfver, trodde -honom. vara. vansinnig och sade: Han bar vatten i: hjernan. Under sina vandringar kom Livingstone-till Liemba och upptäckte, att denna sjö emottager sitt vatten från Tanganyika. Hans karta öfver sistnämnda sjö visar, att dess södra del till -skapnaden lik: nar den nedra delen af konungariket Italien: Sjön sträcker sig från 8 grader 42 min. sydlig bredd. 325 engelska mil i nordlig riktning och är således 73 engelska mil längre än man hitintills trott. Lemnande Tanganyika, gick Livingstone öfver Matnnegaboden och. kom. till en liten sjö. Muero. som. bildas af Chambezi. Sedan Livingstone öfvertygat pig att Chambezi och Zambezi äro. alldeles-olika floder; återvände han till kung Kazembes land och reste derifrån till Ujiji; hvarest han, i början af år 1869, skref bref, som med sär) skilda bud sändestill kusten. Derefter förtsatte ). har undersökningen af Tanganyika, hvarvid han fann, ätt elfven Rusizi flyter till och icke från denna lEN I Juni 1869 genomtågade han Ugahbalanet och kom till Mamgema, ett hitintills fullkomligt. okändt land. Der angreps han af en-åkomma — bölder i fötterna — som.tvanghonom-att hålla sig stilla under: sex. långa månader. Tillfrisknad, bröt han Ph i-nordlig riktning och kom till en bred elf, kallad ILualaba. Anande att detta storartade vattendrag är en fortsättning af Chambezi, som genomflyter Bangereolo-, Laupulaoch: Mnerosjöarne, bröt han supp i sydlig riktning,framträngdestill gr. sydlig? bredd samt fann efter en-ytterst svår reser den punkt, der Lualaba. och mbezi förena sig med-hvarandra. Nu följde han Chambezi flere hundra enoelska mil och nalkades den del af Nilfloden; som fedan blifvit undersökt; då hans följeslagare l fjorde uppror och ftymde från honom, medtagande ans flesta ressaker. Ensam. trött och utblottad, måste han återvända till Ujiji. Han hade icke vistats der längre än från den 16 Oktober 1871 till den,3 November, då han hade den glädjen tt möta Stanley. j Detta är et Kort öfversigt af Livingstones berättelse... .Stanley och han gjorde. sedermera i: hvarandras sällskap en utflygt till norra ändan af Tanganyika. Utflygten,som räckte i 28 dygn, var högligen lärorik och behaglig: Den 14 Mars åtskildes de begge vännerne, och Stanley, försedd med bref från Livingstone, återvände till kusten. Livingstone vill ej lemna det inre Afrika, innän han undersökt den del af Chazembieller Nilfloden, som ännu återstod honom att se. då hans fölijeslagares rvmhing nödnm or