Aftonbladet – 8 juli 1872, sida 2

al af Thiers. I enlighet med hvad han i öregående möte lofvat, sökte han nu beisa, att skatten å råämnen skulle under rens lopp successive gifva 42, 60 och 93 uillioner. Han förbehöll Frankrike rättigeten att beskatta hvarje produkt och beyrade, att det är Frankrikes afsigt att uppätthålla vänskapen med de makter, hvilka ngått handelsfördrag med det, samt att fortarande upprätthålla det hjertliga förhållanet till England; men på samma gång skulle et icke låta rubba sig i sin rättighet att ålägga skatter inom sina egna gränser. Jet följande märkliga stället i Thiers tal rar det, i hvilket han sade, att Frankrike, aktadt det hade beslutit att råda Italien, åsom det alltid hade gjort, att respektera Våfvens religiösa frihet, dock på samma gång rar fast beslutet att vörda Italiens beslut ch att vinnlägga sig om att bibehålla vänkapen med detta land, af hvilket det å anIra sidan hoppades att erhålla kommersiella toncessioner till förmån för Frankrike. Synwerlig vigt fästes äfven vid presidentens örklaring, att han alltför .väl kände svårigeten af underhandlingar och den missuppattning, som vore möjlig å de underhandaändes sida, för att kunna förutspå framsång åt de kommersiella underhandlingar, som nu pågingo. Talet åhördes under vördnadsfull tystnad och helsades med allmänt bifall vid dess slut. Deputeradena Combier och Pandot upptogo presidentens tal till besvarande och Rouher förklarade, att han icke komme att yttra sig, om ej Thiers besvarade de nu nämnda medlemmarnes anföranden. Den värdiga och parlamentariska hållning, som utmärkt detta möte, hade i onsdagsmötet åter lemnat rum för en passionerad och stormig stämning. Förhandlingarna denna dag inleddes med ett anförande af Laurent, deputerad för departementet Nord, der linneoch bomullsindustrien eger vigtiga intressen. Laurent försvarade komitens beräkningar angående det belopp, som skatten å råämnen skulle komma att gifva,och angrep Thiers kalkyler som oriktiga. Laurent efterföljdes i tribunen af hertig de Deazes, hvilken skarpt angrep förslaget att beskatta råämnen och som särskildt yttrade sig om handelsfördraget med England, hvars uppsägande han högligen beklagade. Thiers anböll nu om ordet, hvilket han behöll under en timmes tid. I all varliga och nästan rörda ordalag ta lade han för nödvändigheten af skat ten å råämnen, hvilken han ansåg nödvändig för landet, enär det eljest skulle behöfva tillgripa andra importtullar. Han tillvitade manufakturintressena en sjelfvisk obenägenhet att åtaga sig sin andel af de uppoffringar, som Frankrikes närvarande ställning nödvändiggjorde, och förklarade att Italien, med hvilket Frankrike befann sig på den bästa fot, icke skulle göra några svårigheter att modifiera fördraget. Vid detta ställe i talet hördes knot och buller från Högern. Thiers besvarade det genom att med värma yttra: Det är icke jag, som skapat denna stora makt, men den existerar, det är ett stort faktum, som vi måste respektera, om vi önska freden. (Höga bifallsrop från venstern, djup tystnad inom högern.): Inom engelska parlamentet föres nu ett försonligt språk mot Frankrike: och franska regeringen behandlas der med större rättvisa än af mången inom denna församling. Vid detta ställe i tälet rusade deputeraden Gavärdie upp från sin plats och skakade i ett tillstånd af ursinnig förbittring sin händ mot Thiers, hvilken han kallade en lögnare. Ett fruktansvärdt oväsen uppstod härvid inom församlingen, och det var med möda man kunde förmå Gavardie att åter sätta sig på sid plats. Den förvirring och oreda, som denna scen framkallade, gjorde all fortsättning af diskussionen för en stund omöjlig. Sedan lugnet blifvit återstäldt, uppträdde Buffet och förklarade, att tullen å råämnen skulle förstöra Frankrikes manufakturer, särskildt sidenfabrikationen, i hvilken de stora städerna i södern äro så mycket intresserade. Diskussionen uppsköts derefter till torsdagen. Förliden tisdag utsågs af natiohalförsamlingen den komitå, som skall afgifva yttrande om det nyligen afslutna fördraget med Tyskland angående betalningen af de återstående tre milliarderna å krigsskadeersättningen. Af komitens femton medlemmar tillhöra sju venstern. Endast en af komitns medlem mar, deputeraden Bompard, är afgjordt emot fördraget. Hertigen af Broglie, äfven medlem af komiten, förklarade i sin byrå, att om Thiers hade handlat i enighet med den konservativa majoriteten, skulle han kunnat utverka sig gynsammare vilkor af tyskarne. I allmänhet ha de af komitens medlemmar. som tillhöra högern, begagnat tillfället ati i de tal, i hvilka.de. inför sina. byråer redogjort för sin uppfattning af fördraget. lägga i dagen den bitterhet mot Thiers, hvilken efter det bekanta samtalet utmärker deras pårti. . Gambetta har. deremot inom sin byrå hållit ett tal till förmån för det. nya fördraget. Blott en röst skilde exdiktatorn ifrån att blifva insatt i komiten. Enligt ett i går ankommet telegram beslöt församlingen, på förslag af hertigen af Broglie, utan diskussion och mot blott fyra eller fem protesterande röster, att ratificera traktaten. Angående förhållandet mellan Thiers och partierna inom franska nationalför:samlingen skrifves den 3 dennes i telegram till Times: Mycken rörelse råder inom franska nationalförsamlingen i anledning af högerns beslut att votera mot tullen på råämen. Den. hoppas att bilda en majoritet tillsammans med -de deputerade af venstern från södraj delarne af Frankrike, hvilka äro intresse-; rade i frihandelns upprätthållande, EvenAe a Am ketter jude CO kerat R