Aftonbladet – 8 juli 1872, sida 2

NE VVIAILULUR UU Oo OO UI Skandinaviska Nationalekonomiska mötet. (Bref till Aftonbladet.) Kjöbenhavn den 5 Juli. Det tredje skandinaviska nationalekonomiska mötet öppnades i går kl. 10 f. m. uti folkethingssalen på Christiansborgsslott. Det torde icke vara ur vägen att erinra derom, att det första mötet af denna art hölls : i Göteborg den 18—20 Maj 1863 och detl: andra i Stockholm den 26—28 Juni 1866. ) Det var någonting ganska eget attse det danska folkethingets sal inrymma en församling af svenska, danska och norska män . och att å presidentstolen i denna församling finna grefve Spönneck, Trots alla tillfälliga afstannanden och tillbakaslag gär det dock i det stora hela framåt och äfven den mnordiska enhetstanken växer och utbreder sig, midt under det de modlösa och tvehågsna konjunktur-menniskorna tro att den är alldeles skuffad åsido och att det tills vidare icke går an att visa något intresse derför. Hvem skulle blott för åtta år sedan, då grefve Sponneck ansågs såsom den värste och farligaste inhemske fienden till de nationalliberala sträfvandena i Danmark, kunnat drömma derom, att han och gamle David skulle komma att samman med Ploug fungera såsom medlem i en bestyrelse för ett skandinaviskt möte? För öfrigt skyndar jag att tillägga, att grefve Sponneck å ena sidan genom sitt lifliga, tillgängliga, man skulle kunna säga glädtiga väsen och å andra sidan genom sin vakenhet och skarpa energi är mycket lämplig såsom ordförande, dä det gäller att se till att diskussionen icke löper på villovägar och att det blir någon reda i de många förslag, som framställas. Bland de 46 svenskar, som vid mötets öppnande hade antecknat sig såsom deltagare deri, känner ni redan åtskilliga genom telegram. Jag skall endast ytterligare nämna: svensk-norska ministern baron Beckfriis, generaldirektör Almqvist, bänkdirektörerna Manheimer, Eberstein, Heckscher, Lundqvist, Qvensel och Ryden, baron Jules Schwerin, redaktör Gämxelhs och konsol Wafbirg. Bland till mötet komna norrmän böra nämnas: höjesteretsassessor Lövenskjold, professorerna Daa, Broch, Boeck, Monrad och Gullberg, bankchefen Faye, fabriksegaren Halvor Schou, bruksegaren Berg, öfverrättssakföraren Gamborg, ingeniörkapten Heyerdahl och stadskonduktör Bull. Bland den talrika sam: lingenaf danskar, som man såg i salen, befanno sig snart sagdt alla mera betydande män inom den politiska och finansiella verlden. Af stats rådets ledamöter märkte jag konseljpresidenten grefve Holstein, utrikesministern Rosenörn-Lehn, den nye finansministern Krieger och den nyss afgångne Fenger. Den första åf de å programmet upptagna frågorna, .myntfrågan, inleddes genom ett föredrag-af f, d. statsrådet prof. Broch från Kristiania. Jag telegraferade till er, att detta föredrag upptog tre timmar, ty jag trodde då, att talaren ännu hade blott några få ord att tillägga, men det återstod ännu ganska mycket och föredraget varade närmare fyra timmar, Det var det längsta anförande jag någonsin hört. Hvar och en måste skänka sin beundran åt dea kraft och klarhet, hvärmed prof. Broch kunde i ett så långt föredrag sammanhälla och reda alla ämnets detaljer. Det kunde dock icke undvikas, att, oaktadt allt det intressanta, som föredraget innehöll, och det behagliga sätt, hvarpå Broch talar, det dock måste bli tröttande och något menligt inverka på de följande förhandlingarne i ämnet, som fortgingo i går till kl. 5 e. m. och i dag från kl. 9 till 12, då grefve Sponneck afklippte diskussionen och lät det komma. till omröstning. De förslag, som då förelåg till afgörande; voro följande: : I. Af professor Broch från Kristiania: Mödet ndtaler som sit Önske: 1) At Guld maa antages som Metal for Hovedmöniterne og Sölv blot benyttes till Delingsmönter med kos Kogere Anvendelse. At Guldmönterne maa kunne forlanges pregede af Enhver mod Indleveren af Guld og Erleggelse af en til Dekkelse af Affineringen og Möntningen passende festsat Betaling. 3) At enhver Stat overtager Vedligeholdelse inden en vis Passergrendse af de af samme praegede Guldmönters fulde Vegt. 4) At Guldmönterne maa preges af en Blanding af 9: Dele fint Guld og 1 Del Kobber. 5) At Remediet for Guldmönterne ikke maa settes höiere end !7, pOt: saavel i Finhed somi Tse om, TRNSOrE TENS for Vegten ikke höiere end , pCt. 6) Ät Sölvmönter til Delingsmönt blot maa preges af Staterne og kun i en for Omsetningen fornöden Udstrekning, samt at enhver Stat overtager Forpligtelsen at ombytte de af samme jär e Delingsmönter imod Guldmönt efter leres paalydende Verdi. 7) At det samme maa fastsettes om de af Kobber eller andet mindre verdifuldt Metal pregede mindre Skillemönter. 8) At Sölvdelingsmönternes Metalverdi i Forhold til Guldmönternes ikke maa settes lavere end-nödvendig-for at dekke Omkostningerne ved Möntningen, ved den til Möntsystemets Vedligeholdelse nödvendige, Staten paahvilende, Ommöntning, samt til at sikre Delingsmönterne mod Indsmeltning i Tilfelde:af pludselig Stigen i Verdi af Sölv i Forhold til Guld. 9) At som felles Möntenhed ide tre skandinaviske Riger maa antages det tydske Ti-Markstykke, hvoraf 279 skulle udbringes af et: Kilogram fint Guld. 10) At som felles Regne-Enhed antages !,, af Guldmönt-Enheden og at denne deles i 100 Dele. 11) At en Konvention maa afsluttes mellem de tre skandinaviske Riger angaaende Cirkulationen af Guldmönter, af Sölvdelingsmönter og af Skillemönter. 12) At de tydske. Tyveog Ti-Markstykker af FA AB JD 2 Ls rt LL AE FAR CI