Aftonbladet – 6 juli 1872, sida 2

ånet. Departementen Ardennes och WVosses skulle utrymmas före nästa vår. Med viseende på den tredje milliarden äro två vetalningssätt möjliga. Ett lån genom en ller annan bankirkombination skulle sätta sg i stånd att betala hela beloppet mellan (873 och 1874, eller, enär möjligheten att ;rsätta den territoriella garantien genom en inansiel, är särskildt förbehållen för denna sista inbetalning, kunna vi äfven på detta sätt, och åtminstone till samma tid, åstadkomma det franska områdets fullständiga atrymmande. Allt beror på förmågan att unticipera betalningarna, på storheten af vår kredit, på våra finansers goda tillstånd och slutligen på vår vishet. Sålunda, minaherrar, kommer det successiva utrymmandet af vårt territorium att börja med ena tredjedelen af det ockuperade området; det andra steset skall följa om tio månader och slutlizen skall, som vi hoppas, den fullständiga befrielsen komma att ega rum om aderton eller tjugu månader. Den kan äfven komma att inträffa förr, om vi våga hysa förtroende till de försäkringar, som göras 0ss — —— — — från alla håll, genom lån och finansiella kombinationer, för hvilka det lån, som nu l skall emitteras, kan tjena som garanti. Dent i Europa rådande freden, alla utländska kabinetters moderata politik, ordningens och lugnets fullständiga återställande i Frank: rike, den ökade affårsoch industriverksäm-!) heten, den allmänna välmågans återuppblomstring hafva bevisat fastheten af vår kredit och det förtroende man inom och utom Frankrike sätter till regeringen. Alt öfvertygar osa, att ett ofantligt lån är nödvändigt och att det kommer att upptagas under de mest gynnsamma omständigheter. I Frankrikes beredvillighet att göra smärtsamma uppoffringar skall verlden se ett säkert bevis på dess fredliga anda — en anda hvarpå äfven Tyskland — vi äro förpligtade. att säga det — gifvit oss bevis under dessa underhandlingar: Freden var den första uppgiften i det regenerationsarbete Frankrike anförtrodde er. Genom detta fördrag skall Frankrike konsolidera freden och betrygga vårt oberoende. Det i Journal de Paris publicerade bref, i hvilket hertigen af Broglie försvarar högerns uppträdande mot Thiers, och för lvars hufvudsakliga innehål vi förut redogjort, har framkallat en hel mängd: svar från republikanernes sida, bland annat skrifvelser från deputeradena Beaussire och Christophle (af venstra centern), hvilka obetingadt ställa sig på Thiers ständpunkt. -IJournal des Debats offentliggör den bekante kritikern Cuvillier-Fleury (medlem af akademien) ett bref, hvari han i synnerhet söker bevisa, att högern har nppträdt icke som politiskt parti utan som ett kotteri, och att den kränkt det parlamentariska systemets. första grundsats -genom att göra sitt inflytande gällande utom kammaren. Fleury anser, att en verkligt konservativ majoritet icke är tänkbar med uteslutande af venstra centern eller på någon annan grundval än republiken. Bismarcks organ, Norddeutsehe Allgemeine Zeitung, kan icke afhålla sig från att i sammanhang med redogörandet för den senaste fransk-tyska traktaten kasta en sidoblick på Pragfredens 5:te artikel, hvilken, sombekant är, garanterar den danska befolkningens i Nordslesvig rättighet till återförening med Danmark. Tidningen har härom följande yttrande: Den allmänna tillfredsställelse, denna konvention utam tvifvel:skall framkalla, störeg märkbart genom.de retsamma framställningar och--häntydningar, från. hvilka. åtskilliga franska tidningar icke en gång kunna afhålla sig i ett sådant ögonblick som detta, då Frankrike underhandlar med en segerrik makt och söker försäkra sig om tillmötesgående å dess sida. Tidningen Constitutionnel finner lämpligt att återgifva citater ur danska eller danskvänliga tidningar. angående Pragfredens 5:te artikel och ke edsagar dem med hvarjehanda bitande anmärkningar, genom hvilka den söker uppfordra till eller bebåda en intervention från Europas sida. Eger Constitutionnel-verkligen en så ringa politisk insigt, att tidningen tror, att Tyskland, som före slaget vid Sedan med bestämdhet tillbakavisade hvilken som helst europeisk inblandning i den slesvigska frågan, efter Sedan skulle tåla en sådan inblandning? Detta tror väl icke Constitutionnel sjelf, oaktadt all den national fåfänga, af hvilken den tyckes vara besatt i likhet med de andra tidningar, hvilka icke heller kunna begripa, att denna angelägenhet uteslutande är en affär mellan Tyskland och Österrike: Den federalistiska Wientidningen Vaterland meddelar en skrifvelse från Baiern; i hvilken talås om de bittra erfarenheter, bom de sydtyska staterna.hittills gjort i det nya tyska enhetsriket. Här yttras bland annat: Förbundsstatei under preussisk ledning tillfredsställer icke längre kejsar Wilhelms eller hans ministrars äregirighet; man fordrar en enhetsstat. — Det föreligger en hel mängd kompetensöfverträdelser från tyska riksdagen, hvilken icke är någonting annat än ett villigt redskap för furst Bismarck. Förgäfves höjas protester häremot af några representanter i förbundsrådet. De finha icke understöd: De sydtyska suveränerne ha redan nu nedsjunkit till skuggfurstar. Det är icke det ärevördiga tyska riket utan den franska cesarismen som firar sin pånyttfödelse på denna sidan Rhein. Det kan icke förundra någon, då man under sådana omständigheter erfar, att den hjertliga och tillitsfulla stämning, med hvilken det baierska hofvet under inverkan af en högsinnad illusion föregick de öfriga tyska furstarne i att erkänna det tyska kejsardö met, nu betydligt aftagit och det just inom de kretsar, hvilka genom förhållandena tyckas kallade att värna om det kungliga arfvet från förfäd Dock skall man från lo Da nn PA SSR ta