Aftonbladet – 5 juli 1872, sida 2

hade icke heller tvekat att meddela hans syster detsamma. Ja, hon väntade blott på ett passande tillfälle att få säga honom det sjelf. Hennes uppfattning af saken var ock ganska tydlig för alla. Mr -Treherne fröj dade sig deråt. Han inbillade sig, gammal och lättrogen som han var, att medvetandet deraf skulle stämma brorsonens hjerta bättre till hennes fördel. Han kände icke George så väl som vi göra det. Heålenes öppet ut talade beundran för brodern misshagade ej Agnes. Hon var redan förut fullt öfverty gad, att ingen kunde se eller vara tillsam mans med honom, utan att beundra ho nom, Hon mottog derföre berömmet såsom en gärd åt hennes egen goda smak; dessutom var hon van vid dylika förtroenden af unga damer. Under sitt före gående lif hade hon mottagit sådana åtskil liga gånger. Öfverhufvud hade hon funnit sitt besök på Ariscedwyn mycket angenämt. ehuru dagarne hade förflutit, den ena lik den andra. Hon kände sig alltid lycklig när hon icke var hemma. Frånvaron al tvister och strid och frid i den familj der hon var, utgjorde sällhet nog för henne. Agnes Treherne var en god och förnöjsam varelse, Blott en sak störde hennes välbe finnande, och det var, att hennes bror icke syntes lika nöjd och belåten som hon sjelf. Han inlät sig ganska ofta med henne en sam och tilll hennes uppbyggelse i samtal öfver hurn ledsamt det var på Ariscedwyn, och huru tråkiga allesamman der svoro. Van: ligtvis var han ute från frukost till mid dag och var under qvällen antingen söm nig eller mycket tyst och frånvärande. En gång hade han till och med hotat att afbryta besöket och föra henne hem till Milborough. men han hade icke haft hjerta dertill, då han såg, huru lugnt hon njöt af de frjö