Aftonbladet – 2 juli 1872, sida 2

Den tyska pedagogiken i Sverige. l I t Under det sista årtiondet har det kommit c på modet? att inom vårt lands skolväsende ls efterapa allt hvad är tyskt. Vi vilja vis-Jt serligen icke klandra, att man äfven inomd detta område lånar från utlandet, men oml det sker på sådant sätt, att man blundar l för det goda, som är inhemskt, om man in-f ympar på det inhemska främmande dumheter, så är det högst klandervärdt. Så harls emellertid skett under de senare åren ochl? sker ännu nästan dagligen. I detta förhål-l! lande, om det längre får fortfara och ut-! veckla sig, ligger en icke så ringa fara för! den nationella bildningen. Vi hafva derförl! ansett det vara hög tid att söka stäfja den ! falska riktning, som på i fråga varande oml råde gjort sig gällande, och tro oss bäst vinna målet derigenom att vi upptaga tilll granskning några af de nyare alstren inom ! den pedagogiska litteraturen. Af naturliga! skäl göra vi början med en bok, som är afsedd att tjena till ledning vid undervisnin-1! gen i allmänhet och särskildt i rikets se-4 minarier. l I. Undervisningslära med särskild hänsyn till folkskolan. Anteckningar och bi-: drag af Fr. Sandberg. Stockholm, 1870. 1 Hr Sandberg säger i företalet: Såsom titeln, angifver är förevarande undervisningslära en frukt, dels af anteckningar, gjorda vid genomläsning af åtskilliga mera framstående pedagogiska skrifter, dels af erfarenheter, gjorda under flerårig sysselsättning i och med skolor. Enligt hvad vi funnit är boken allt igenom ett plagiat ur 7 å 8 tyska författares skrifter, och vi skulle kunna visa sida för ; sida, hvarifrån lånet skett. Sålunda återfinnes hvad som står å sidd. 1—40 i Schit-. zes evang. Schulkunde 22 99—119. Sedan har Schiätze för det mesta blifvit öfvergifven och i stället hafva Bock och Kehr m. fl. blifvit långifvare. Vi hafva haft tillfälle de sista åren se åtskilligt af dylik art inom den pedagogiska litteraturen, men något mera abderistiskt, för nationalkänslan mera kränkande än Sandbergs undervisningslära har väl vårl litteratur ej att uppvisa. ; Den utgör alltigenom ett mixtum compos. af tyskt pedanteri, af tysk grumlighet. Här göras de enklaste saker till svåra genom ett qvasi lärdt framställningssätt, genom en förvänd terminologi, hvarjemte de tyska författarne på många ställen blifvit missförstådda eller oriktigt öfversatta, och språket är ifrån början till slutså osvenskt, att man verkligen häpnar deröfver. Hvad nytta kan väl en svensk skollärare hafva af sådana lärdomar som dessa: Un-. dervisningen är en objektiv verksamhet, ; hvarvid man har att märka: läraren, äfven kallad den undervisande verksamhetens subjekt; lärjungen, äfven kallad den undervisande verksamhetens objekt; samt sjelfva undervisningen, d. ä. lärarens på lärjungen utöfvade verksamhet (se s. 1). s. 13 undervisas man om hvad en fråga är med följande ord: Frågan är en sats, som medelst ett frågeord eller medelst sin blotta ordföljd eller betoning fordrar af en apnan person, att denne skall bestämma hvad som blifvit lemnadt obestämdt; eller: frågan : är en sats, i hvilken en satsdel eller hela omdömet blifvit lemnadt obestämdt, med den, . genom frågord, ordföljd och betoning uttryckta fordran på den tillfrågade, att han ! skall bestämma det, som blifvit lemnadt obestämdt. Boken hvimlar af ord och uttryck, som ännu åtminstone icke tillhöra svenska språ! ket, och som knappt kunna begripas. Vi vilja anföra endast några få, såsom: språkkraft, den andiga kraftens bildande, språkbilder, skolföring, böngöring, enkomma själs egenskaper, betingelser, omlugsam, omsynthet, uppdelning, utanlärandet, elementarskrifning, stafvelseläsning, andig fattningsgåfva, tjenstbara naturkrafter, den åskådliga metoden, frågundervisning, frågosamtal; taga upp hvad som brister, utfråga inför öppen bok; man blir : 1 lättare tillfälle; öfverflytta högsvenska tal; språket på skriftspråket; frågor gör skolan till en tankeskola ; läraren bör vid den i Å l ; geografiska undervisningen understödja sina ordbilder med tecken; den föredragande läroformen är urformen för alla läroformer 0. 8. V. Vi skulle kunna fullskrifva hela sidor med dylika ord och uttryck, Hvad angår sjelfva stilen och meningarnes konstruktion, är den allt igenom tysk. ; Såsom exempel härpå må vi anföra följande satser, som vi utvalt mera på måfå: Det är en nedslående anblick när en hel ; skara barn sitta(!) i skolan ouppmärksam (1) ; och påtsaligen utledsen(!) vid undervisningen (sid. 30). : En schematisk öfversigt af bibelns böcker är att betrakta såsom en rent yttre, den egentliga och här närmast ifrågavarande bibelläsningen understödjande kunskap (sid. 83). : En naturlig följd deraf, att bitar blifvit t utan omdöme och någon ledande tanke samf manplockade från olika författare, är den, . att boken är full af motsägelser och obegripligheter, bn SE sid. 21 säges, att psykologien är den förnämsta och första källan för härledandet af det allmänna undervisningsoch lärereglerna, och likväl lemnas icke den ringaste underrättelse om beskaffenheten af denna källa, Pe Hesti pedagagerg arbeten börja vanligen med en kort kurs i psykologi, och detta hade här varit så mycket mer behöfligt, som en mängdg ord och uttryck förekomma, hvilka ej kunna förstås af andra än dem, som tagit någon kännedom om nämnda vetenskap.