Aftonbladet – 14 juni 1872, sida 2

vänliga lållning, Frankrike allt efter se-: aste kriget iakttagit mot Italien, och hvil-l1 en hardt nära tvingar det tiya -konunga-l: ket att kasta sig i armarne på det nmiök-, ga Tyskland, för att i det finna en bunds-j ;srvandt mot uktraifiöktanismens sträfvanei att störta det itälienska gukbetsverket. jelfva kärnpunkter äf nämnda artikel är F väsentligen följande lygskse: Förhållandet mellan Tyskland öh Ita en kar icke förändrat sig efter Sadowa ock fentana. i mångs år hafva de båda stasernas sträfvanden varit riktade på samma ål; de hafva nu uppnått det, och om re ultatet öfverstiger deras förväntningar, ja ärä Hog deres önskningar, så beror detta å de svårighetef, iran sökt lägga i vägen ör dem. Österrike, på lvsrs bekostnad en tyska och italienska nationaliteters seer blef vunnen, har uppriktigt fogat sig 1 itt öde ochi har sedermera icke haft något tt frukta af sind forna motståndare. lyckligtvis förhåller det sig annorlunda ned Frankrike, hvilket, hurudana dess känlor niot Tyskland än må kunna vara, har nåst tillstå, att det var en dårskap att Irifva Italien derhän, att det kastat sig i rmarne på dess medtäflare. Någon orsak ill fiendskap mellan Frankrike och Italien ar icke varit för handen, Italien har allrig stått i vapen mot Fratikrike, det håller eks en qvadrattum af Elsass och Fothrinsen besätt. har icke fått ett öre af de le fem milliarderina, och det eftersträfvar icke en ig att återvinna sina gamla proi on och Nizza. Italien har blott, Alingsfrihet, satt sig i be sittning af sin egendom, om, likasom det förut yrkat att komma i besittning af Bologna, Perugia och Ancona, som med rätta tillföll det, och det har i sjelfva verket gjort detta just på tillskyndan af Frankrike. Det var Frankrike och blott Frankrike, som undergräfde den påfliga tronen till dem grad, ätt dess fall blef oundgängligt, och Frankrike borde dock veta, hur fåfängt det är att vilja göra eget verk ogjordt. Frankrike vill icke inse, ätt Italien blott har fört krig mot vltramontanismen, och det är imot defifd makt och icke mot Frankrike, som det söker Tyskländs allians, Befria Italien från trycket af de två iiillionss katoliker, som i Frankrike konspirera mot dess na tionella enhet, så skall den italienska poli tiken nödvändigt blifva en fredens och new tralitetens politik; mep när det hotas med utsigten till en koalition sken Frankrike och nltramontanismen, har det inge änkan utväg än att till hvarje pris söka en allians ned Tyskland. Det är naturligtvis ingen. som tror, ält Frsnkrike i verkligheten för fäktar ultramontanismeäs sxk, och den ifyer det lägger i dagen, tyckes mer härröra 8 afund mot Italien än af medkänsla för pål ven. Men hvilken orsaken nu än må vara kan Italier omöjligt vara blindt för kontro versen mellan sina Vadå sters grannar, och hur omsorgsfullt det än önskar ätt unde att binda sig vid någon af dem genom et bestämdt förbund, så skall det helt säker icke känna sig draget tIl den af dem, hvar hållning iägifver bekymmer och ångest Det är ingalunda obroligt, ätt den misstäm ning, som Frankrike för närvarande lägge i dagen gentemot Italien, försvinner, inna! det blir i stånd-eller har funnit anledning ett gifva den luft på annat sätt än i orc men det förtroliga och hjertliga förbålland mellan Italien och Tyskland, soi Frankrik befrämjar genom den afvoghet, hvilken de så olämpligt lägger i dagen, kan, om denn stämning får råda för länge, lätt öfverlefv de förhållanden, söm framkallat densan ma. Hvad oss vidkommer, häfva vi, bor Isedt från alla politiska motiv, allt ski att glädja oss åt det hjertliga förhälland som är på väg att utveckla sig icke blot mellan hofven, utan äfven mellan folken Italien och Tyskland. ! Thiers tal i nationalförsamlingen den jdennes angående armelagen, för hvilket i går redogjorde, är för närvarande hufva föremålet för franska presgens uppmärksan het. Den rent militäriska delen deraf he sas i allmänhet med bifall af organerna fi Åde monarkiska partierna, då deremot de r publikanska tidningarna, till och med d moderata såsom Temps, Siecle och Opinic I Nationale beklaga den seger han vann ino församlingen öfver general Trochus syster I De radikala tidningarna yttra sig i samm anda. Le Matin underkastar sig provisoriet da till den dag, t FORNE BJNRE fajt 4 fred