Aftonbladet – 13 juni 1872, sida 2

lemna salongen och gå upp på däck, sade Frida: Kom ned i vår hytt, Grace, jag har nä got vigtigt att meddela dig. William kom fram, lade sin hand på Fri das axel och hviskade så lågt, att endast systrarne kunde höra det: Frida, min älskling! vill du inte vara upp på däck medan jag rökar.. Inte nu, svarade hon, jag skall först tala med min syster. Han gaf Grace en trotsigt utmanande blick. Jaså, ja men skynda dig då, min egen Frida, sade han med tonvigt på de sista orden, länge kan jag inte stäfja min otålighet. Då systrarne inträdde i hytten, var Grace nästan andlös af förvåning och vedervilja. Frida! utbrast hon, hvad rätt har denne man att tilltala dig på ett sådant sätt, hvad är hans mening med alltsammans ? Det är just hvad jag önskade säga dig, Grace, svarade hon med darrande röst — sjag är förlofvad med honom. Hon vände sig från systern och såg ut senom fönstret. Förlofvad! Gode Gud, Frida, ämnar du att gifta dig med honom ? Ja, naturligtvis, hvad skulle eljest me1as med förlofning. Han har friat två gånser, Grace. I går en gång och ytterligare lenna morgon, ty jag kunde ej bestämma nig genast. Han är verkligen mycket fätad vid mig och jag tror inte pappa skall gilla mitt val tror du det, Grace ? O käraste Frida! var allt hvad systern örmådde säga. Hvarför ser du så allvarsam ut, Grace ? Det är väl ingenting så märkvärdigt att bli