Aftonbladet – 27 maj 1872, sida 2

sen beslöt, att diskussionen skulle forsät-a as följande dag. Körelsen var nästan större p Jå gatan än inom kammaren. ri Sessionen den 22 var den mest stormiga, let som någonsin förekommit. Hertig Audiffret-q, Pasquier uppsteg först i tribunen. Han an-! 0 rep kejsardömet. Under det I uppehöllen a; ;r utomlands, sade han, I som alla ären män med ett lätt hjerta, föllo vi här för slagen af den fiende, hvilken I dragit till våra hem. Men detär fåfängt att söka dölja sig i Chiselhursts skuggor. Den tid skall komma, då landet fordrar, att I skolen åter ställa de legioner, som I hafven förstört. Dessa talarens ord helsades med en storm vf bifall. Hertigen uppläste derefter åtskilliga depescher från tiden för krigets utbrott, hvilka ådagalade, att Toul, Metz och Verlun och alla de öfriga fästningarna saknade alla resurser. Det duger ej att ändra terräng eller att modifiera frågorna. Voren I beredda? General Vinoy förklarade, att hans hufvuduppgift var att undvika fienden, emedan hän icke vär försedd med patroner. (Stark sensation.) Hertigen 1atade vidare om de många missbruk, som voro rådande under kejsardömet. Han slutade med dessa ord: Måtte Gud skydda Frankrike från att någonsin åter komma i de hän der, af hvilka det blifvit så illa styrdt. En långvarig rörelse följde på detta tal, som applåderades under nägra minuter. Nu besteg Rouher tribunen. Han tycktes vara trött, när han började. Hans röst var icke så stark som den tycktes vara dagen förut, och församlingen lyssnade icke mera under tystnad till honom. Afbrotten upphörde, när han angrep Gambettas administration. Kerdrel utropade: Detta visar, att ni står i spetsen för en skola. Rouher förklarade att han tog en patriots parti. Han svarade icke på de angrepp, för hvilka kejsardömet varit föremål. Till församlingens stora öfverraskning försvarade han icke kej-. saren, och han förklarade att, då kriget utbröt, var han vida skild från all befattning med de almänna angelägenheterna. Hans j; tal var mycket kortare än dagen förut, och han lemnade tribunnen under tystnad. Nu uppträdde Gambetta. Han angrep på samma gång högern och kejsardömet. Han uttryckte sig som vanligt med mycken lif lighet. När han talade om bedrägerierna inom den militära administrationen, yttrade han, under hela församlingens bifall, att hr Freyenet vär en man, hvilkens heder icke kunde betviflas. På en gång vände sig ta laren med höjd röst mot Rouher och sade: Det finns en senator, som har dött somj martyr och visat eder pligtens väg. Jagl menar senatorn Bonjean. Men I, som vågen tala om landsflykt, ihågkommen I eder herres utflykter? Hvad som varit mest olycksbrin gande för eder alla är Mexiko. Döden har skördat dem, den ene efter den andre. Morny, Jecker, Maximilian äro icke mera. Kejsardömet har helt och hållet försvunnit. Detta tal mottogs ä ena sidan med lifliga bifallsyttringar, å den andra med tecken till ogillande. Det uppväckte en häftig rörelse. Slutligen uppsteg Belcastel i tribunen. Han ville begagna sig af denna debatt till förmån för det monarkiska partiet och slutade med att säga: En revolutionär regegering har aldrig medfört lycka för Frankrike. Under en ytterst upprörd stämning antog nationalförsamlingen en dagordning, som uttryckte dess förtroende till det utskott, som granskat kontrakten, och dess afsigt att fortsätta sina undersökningar angående kejsardömets administration. Sammanträdet sutade kl. 28. Alla regeringens medlemmar voro närvarande under sammanträdet men deltogo icke i diskussionen. j--— mt NM. vs vs OR OD DO MÅ hl Tvisten mellan England och Amerika angående Alabamafrågan tyckes nu vara bilagd. Enligt ett i dag ankommet telegram från Washington har senaten med stor pluralitet (42 röster mot 9) antagit den tilläggsartikel till Washingtontraktaten, enligt hvilken Förenta Staterna afstå från ersättningsanspråken för de indirekta förlusterna, på vilkor att sådana anspråk icke heller framdeles i liknande fall må framställas af någondera makten. Ratifikationen på nämnda tilläggsartikel eger enligt samma telegram sannolikt rum i dag. I Croatien herrskar för närvarande den. häftigaste valrörelse. Landets båda hufvudpartier, det nationella, som önskar konungarikets sammanslutning med Dalmatien och Slavonien, samt unionspartiet, hvilket håller. fast, vid den i Pest 1868 afslutade unionstraktaten, bekämpa hvarandra på det häftigaste. Nationalpartiet hade öfvervigten på senaste landtdagen, af hvilken orsak denna upplöstes af regeringen. Som Croatien sänder 29 deputerade till riksdagen i Pest, är det för ungerska regeringen af stor vigt, att unionspartiet segrar vid valen. I Agram, OCroatiens hufvudstad, hafva åtskilliga sammanstötningar redan inträffat mellan de nationella och regeringsmyndigheterna; härtill hafva de förestående valen gifvit anledning. Enligt ett telegram hafva så betydande oroligheter inträffat den 21 dennes, att militären måst ingripa. Lugnet återställdes först efter åtskilliga personers häktande. Farligare än carlistupproret, hvilket, anvisadt till egna krafter, aldrig kan tillkämpa sig en varaktig framgång, är den för hvarje dag alltmer hotande situationen i den spanska nationens politiska centrum, i regeringen och cortes. Det visar sig dagligen allt tydligare, att den genom lagstridiga val åstadkomna majoriteten snart skall bli utan motståndare i cortes. Det carlistiska partiet drog sig genastvid de nya I cortes öppnande tillbaka, emedan det föredrog att kämpa med svärdet i stället för I med pennan. Strax derefter beslöt det re; I publikanska partiet att draga sig tillbaka, ! gå snart dess chef Pi y Margall gaf order