Aftonbladet – 25 maj 1872, sida 2

Återblick på riksdagen. IV. De vid innevarande års riksdag under de särskilda hufvudtitlarne upptagna, d. v. 8. till utgående från statskontoret anvisade såväl ordinarie kom extra anslag för år 1873, uppgå till ett sammanräknadt belopp af rdr 56,640,255: 48, hvarförutan blifvit till utgående från riksgäldskontoret under samma år anvisade 446,330 rdr; uppgående således hela det af detta års riksdag för nästa år beviljade anslagsbelopp till rdr 57,086,525: 48 öre. Enligt hvad vi erinrade i vår föregående artikel, utgör detta likväl icke samtliga till utgående under i fråga varande år bestämda statsutgifter, ty derförutan åligger riksgäldskontoret att utgifva, dels såsom anslag och utbetalningar, beslutna af föregående riksdagar, dels i och för statsskuldens förräntande, en summa, som beräknats uppgå till rdr 11,085,666: 8. Lägger man denna summa till den här ofvan upptagna, vid detta års riksdag beviljade, så erhåller man en sammanräknad statsutgift för 1873 af rdr 68,172,251: 56. Denna siffra representerar statens, eller såsom det plägar uttryckas, statsoch riksgäldsverkens, i budgeten synliga utgifter för instundande år. På något försök att beräkna de i budgeten icke upptagna statsutgifterna skola vi för närvarande icke inlåta oss; men deremot tro vi oss böra erinra, att i den nämnda ansenliga summan ingå äfven alla de betydliga belopp, som vi i vår förra artikel betecknade såsom icke lj, tillhörande kategorien af egentliga statsutgifter. Dit höra anslagen till statens jern; vägsbyggnader, 5,000,000 rår, till trafikmateriel för statsbanorna 600,000 rdr, bidragen ; j j ; till Nässjö—Oscarshamns-banan, 1,000,000 rdr, och till Wexiö—Carlskrona-banan, 366,666 rdr 67 öre, anslaget till jernvägstrafiken, 5,184,000 rår, till postverket 2,500,000 rår och till telegrafverket 783,000 rdr. Sammanräknar man dessa särskildal. anslag, erhåller man ett belopp af icke mindre än rdr 17,433,666: 67, hvarmed utgiftssumman torde böra minskas, om man vill göra sig reda för beloppet af de verkliga och egentliga statsutgifterna, hvilka således enligt 1873 års budget skulle uppgå till 50,738,584 rdr 89 öre. Sammanställer man summan af statsoch riksgäldskontorens uppifter, sådana de nu blifvit beräknade för nästkommande år, med enahanda summa för innevarande år, sådan den beräknades vid 1871 års riksdag, så befinnes det, att medan den förra utgör, såsom vi nämnt, rdr 68,172,251 var den sistnämnda 64,512,46C N utvisande således en tillväxt i de beräknade utgifterna för 1873 i jemförelse med beräkningen för 1872 af. . rdr 3,659,781: 82. Då emelle a iksgäldskontorets u gifter för 1872 ingick ett par betydande poster, som alldeles försvunnit ur räkningen för 1873, nemligen ränta och kapitalafbetalning å 1867 ärs statslån, hvilket under loppet af innevarande år blir slutbetaldt, så antyder den nyss anförda siffra, som anger skilnaden mellan hela den beräknade utgiftssumman för de båda åren, icke det belopp, hvarmed statens öfriga utgifter, inklusive ränta och amortering å den fonderad? statsskulden, ökats från det ena året till det andra. Detta belopp utgör i sjelfva verket omkring 5,900,000 rdr. Deraf belöpa sig på den ordinarie statsregleringen icke fullt 2,000,000 rdr, af hvilka komma på 4:de hufvudtiteln (landtförsvaret) omkring 600,000 rdr, på den 5:te (sjöförsvaret) omkring 100,000 rdr, på den 6:te (civildepartementet) omkring 900,000 rdr, på den 7:de (finansdepartementet) omkring 300,000 rdr, den 8:de (ecklesiastikdepartementet) omkring 50,000 rår. På den extra statsregleringen åter befinnes en tillökning på 5:te hufvudtiteln af omkring 800,000 rdr och på den 6:te en sådan af omkring 2,450,000 rdr. Deremot äro de extra utgifterna på 2:dra och 4:de hufvudtitlarne för 1873 upptagna till omkring 100,000 rdr mindre än för innevarande år. Af den sålunda uppkommande tillväxten i utgifter för nästa är härrörer från den tillökning i anslaget till jernvägsbyggnaderna, som blifvit beviljad, ett belopp af 1,400,000 rdr, och från det tillfälliga anslaget till Nässjö—Oscarshamns-banan en summa af 1,000,000 rdr, varande båda dessa företag att betrakta såsom produktiva, om än staten af det senare icke har att påräkna direkt inkomst. Vidare härflyter tillväxten från den af ökad rörelse förorsakade tillökningen af omkring 1,200,000 rdr i anslagen till jernvägstrafiken samt till postoch telegrafverken, hvilken ersättes genom dessa kommunikationsanstalters likaledes ökade inkomster. Tillökningen i verkliga statsutgifter är således i sjelfva verket icke så häpnadsväckande, som det kan förefalla, om man betraktar siffrorna utan att närmare göra sig reda för deras betydelse. De ansenligaste tillökningarne i dessa verkliga statsutgifter belöpa sig på 4:de och 5:te hufvudtitlarne och komma således försvarsväsendet till godo. Då vi ämna särskildt sysselsätta oss med de vid riksdagen behandlade frågor, som röra försvarsväsendet, skola vi icke nu uppehålla oss med någon närmare redogörelse för de särskilda ändamål, för hvilka anslagstillökningarne å4:de och 5:te hufvudtitlarne äro åfsedda. Hvad åter beträffar den i förhållande till budgetens ansenliga siffror denna gång temli gen modesta tillökningen i 8:de hufvudtitelns anslag, så kan med anledning af densamma sägas, att den, om man efterser hvilka särskilda föremål, som med de nya eller ökade anslagen skola befrämjas, vitnar ganska fördelaktigt om det intresse, hvarmed den svenska folkrepresentationen omfattar den allmänna bildningen och den högre vetenskapliga odlingens intressen. Anslag ha blifvit lemnade till nya lärestolar vid högskolorna, det för folkskoleinspektionen afsedda belopp tillökadt, medel beviljade för att sätta oss i stånd att deltaga i det internationella utbytet af meddelanden rörande del meteorologiska förhållandena, anslagen. till inköp af konstverk och utgifvandet af lärda arbeten tillökadt o. s. v. Det extra anslag af 10,000 rdr, som ställdes till K. M:ts disposition att användas till understöd åt folkhögskolorna, innebär visserligen ett glädjande tecken till vaknande intresse hos representationen för den i så hög grad vigtiga och betydelsefulla frivilliga folkbildningsrörelsen i vårt land; men flere yttranden under diskussionen, äfvensom utgången af den gemensamma voterin gen i ämnet, vitna derom, att man ej har rätt klara för sig arten och beskaffenheten af detta slags bildningsanstalter. Då en representant från Östergötland i första kammaren, med anspråk på att såsom hosatt i en provins, der folkhögskola finnes, kunna yttra sig med erfarenhet om saken, förklarade, att de befintliga folkhögskolorna stode ganska bra vå sin eoven orund och att det vore stor