Aftonbladet – 17 maj 1872, sida 2

STOCKHOLM den 17 Maj. Återblick på riksdagen. I. Nationalflaggan svajar sedan i går efteriddag icke längre å riksdagshuset. Riksagen är hemförlofvad med ett trontal, som aknade hvarje innehåll och blott innebar n formell afskedshelsning, och de fleste reresentanterne ha redan begifvit sig till sina espektive hemorter. Sällan har väl en riksdag öppnats, af vilken man på förhand väntade så ringa reultat som af denna. Då den nu är afslutad, ör man med tillfredställelse erkänna, att len visst icke varit resultatlös och att de rukter, som den direkt eller indirekt burit ör landets utveckling i det ena eller andra ränseendet, ingalunda äro obetydliga, synnerigast då man icke har den ringaste anledning stt betrakta dem ur synpunkten af en sviken förväntan. En och annan, äfven bland det nya stats skickets varmaste vänner, ha trott sig finna någon anledning till bekymmer i den erfarenhet, som de första riksdagarne efter representationsreformen tycktes gifva vid hanlen, beträffande svårigheten att i den nya representationen genomföra några lagreformer. Det såg ut som om, till följd af det stora antal ärenden, hvilka togo i anspråk tid och uppmärksamhet under den jemförelsevis korta riksdagsperioden, riksdagen skulle ander det nya statsskicket få mycket svärt att medhinna pröfningen af mera omfattande lagförslag och att åstadkomma andra än fullkomligt negativa resultater, så snart mot ett förslag gjorda anmärkningar förhindrade dess antagande oförändradt vid den första pröfningen ikamrarne. Man befarade att, till följd häraf, lagstiftningsarbetet skulle komma att på ett betänkligt sätt ligga nere, och att äfven sådana reformer i våra lagar, som visat sig afbeliofvet högligen påkallade, skulle komma att, till men för rättstillstån. det, år efter år, riksdag efter riksdag undanskjutas. I detta hänseende ha likväl med den nyss slutade riksdagen någotljusare utsigter öppnat sig. Det har visat sig att statsregleringens behandling kan efter hand till tiden allt mer och mer inskränkas, då antalet af nya utgiftsposter, som påkalla särskild och omständligare pröfning, måste blifva jemförelsevis inskränkt, sedan riksdagarne årligen återkomma, och att riksdagen följaktligen, helst om icke någon särskild stor fråga för tillfället tager dess uppmärksamhet uti mera öfvervägande grad i anspråk, verkligen kan finna rådrum att med omsorg och lugn behandla äfven mera omfattande lagförslag. Såsom regel kan det väl antagas, att riksdagen blifvit i högre grad än förr beroende af regeringens initiativ i och för förslagens utarbetande; men denna riksdags erfarenhet har dock ådagalagt att riksdagen förmått blifva ense om och bringa till be slut för dess del äfven lagförändringar, till hvilka initiativet blifvit tagna inom riksdagen af enskilda motionärer och med afseende å hvilka förslag i ämnet blifvit af utskott utarbetade. Hvad först angår grundlagsändringsförslag, så ha två sådana af större vigt blifvit antagna att hvila till definitiv behand ling vid nästa riksdag. Det ena af dessa förslag innefattar en så dan förändring i 5 och 6 2 regeringsformen, hvarigenom skulle åstadkommas en verklig konseljpresident. XKonseljen skulle komma att bestå af en minister för utrikes ärendena, 6 statsråd, som vore chefer för hvar sitt departement, samt tre konsultativa statsråd. . Bland dessa tio skulle konungen utse en statsminister. :Derjemte skulle den nuvarande bestämmelsen, att af de konsultativa statsråden minst två böra hafva förvaltat civil beställning, försvinna. Visserligen yttrade justitiestatsministern vid denna frågas behandling några betänkligheter, men vi tro, att reformen verkligen visat sig vara af behofvet påkallad och att den medför så bestämda praktiska fördelar, synnerligast med afseende på ökad lätthet att kunna erhålla dugliga fackmän till chefer för justitiede partementet, att vi föreställa oss, att förslaget skall vinna framgång äfven vid nästa riksdag samt erhålla kunglig sanktion. Det andra grundlagsändringsförslaget in. nebär ett tillägg vid 72 3 regeringsformen, hvarigenom det hädanefter skulle komma att stadgas, att riksbankens sedlar skola vid anfordran, efter deras lydelse, af banken med silfver eller guld inlösass, Den i samman hang härmed åter väckta frågan om upphäfvande af tvångskursen å riksbankens sedlar lemnades deremot in statu quo. Bland frågor af denna art, i hvilka endast ett negativt resultat ernåddes; böra vi nämna tryckfrihetsfrågan och frågan om en utvidgad valrätt till Andra kammaren. : Det af konstitutionsutskottet på grund af nitiska och förtjenstfulla förarbeten vid de tre senaste riksdagarne framlagda förslaget till en ny mera tidsenlig tryckfrihetsförordning blef efter en i formelt hänseende något besynnerlig behandling helt och hållet förkastadt af Andra kammarens majoritet. Vi beklaga uppriktist denna utgång af saken; ty om också förslaget ännu företedde åtskilliga brister, så borde dessa dock kunnat genom en återremiss afbjelpas, så att det hade varit möjligt att få förslaget antaget såsom hvilande. Viskulle önska, att de som, utan att i sjelfya verket det ringaste veta, hvarom fråga var, nu gladt sig åt, att intet förslag till tryckfrihetslag blef antaget såsom hyilande, och jublat öfver, att såmedelst tryckfriheten blifvit räddad, ville göra sig det besväret att en enda gång med eftertanke läsa igenom vår nuvarande vidunderliga, absurda och i många fall rent af harhariela truckfrihetsförordning: de skulle