Aftonbladet – 16 maj 1872, sida 3

Vesuvius och katastrofen af år 49. VI. Medan dessa scener föregingo i Pompeij, hvad hade emellertid tilldragit sig i Herculanum? Hvad var orsaken, att medan den förra staden endast betäcktes af ett tunnt lager af vulkaniska ämnen, öfver hvilket hustaken och de öfre våningarna uppstucko, den senare blef så djupt begrafven, att in tet spår deraf syntes ofvan jord? ING Vi känna det vanliga svaret. Pompeji; heter det, blef insnöadt under ett täcke ar aska, som var lätt att undanrödja, Hertiulanum deremot dränktes af ofantliga glödande lavaströmmar, som bildade ett fast berg af 80 fots höjd öfver den begrafna staden. Så låter den traditionella föreställningens Eget nog hör man denna åsigt upprepas af resande som haft tillfälle att med Ggna ögon se ej blott de i Hercalanum funna brons-, bly och silfversakerna, utan äfven de uppgräfda husen med sina väggmålningar och sitt innehåll af alla möjliga lätt antändbara ämnen. JLavans egenskap. att förtära metaller och vegetabiliska ämpenär väl känd. Huru kommer det då till Att de i Herculanum funna bronssakerna äro. bättre bibehållna än de pompeijanska, att mineral-. färgernai väggmålningarne, så ömtåliga för eldens inverkan, ej undergått den minsta förvandling, att de bjelkar, dörroch fönsterposter man funnit visserligen äro multnade men ej förkolnade? Huru förklara att lavan skonat ej blott frukter, nötter, mandlar, linne, siden, lampvekar m, m;, utan sjelfva papyrusruliarna, som blotta hettan skulle varit nog att förvandla till aska?Verkliga förhållandet är, att lavar har lika liten del.i Herculanums förstöring som i Pompejizs, att man i de uppgräfda delarna ej anträffat .en enda bit lava, och att om den allmänna föreställningen hittills varit att kullen som betäcker Hereulanum och hvarpå Portici hvilar är en lavabädd; detta till stor del har sin grund deruti, att de underjordiska trappgångar eller tunnelar man passerar för att komma ned till ruinerna ha utseende af att vara sprängda g8nom fasta berget, Man behöfvsr dock blott skrapa i denna förmenta lava med en penn: knif, eller endast med naglarna för att hon genast smular sig och visar sig vara, hvad hon i sjelfva verket är: af trycket och tiden hårdnadt askslam. : Herculanum har gått under af samma orsak som Pompeji, endast med den skilnad! att medan det senare höljdes af ett 15 fots lager af blandad pimsten och aska, det förra nedbäddades af ett enda homogöent asklager af ända till 80 fots mäktighet, Att så är förbållandet ha framstående naturforskare, arkeologer och konstnärer redan vi sat, och. hvar och en som besöker Herculanum kan öfvertyga sig derom genom att kasta en blick på de lodräta murar, söm på alla sidor omgifva den afröjda gatan. : De bestå allt igenom af aska. Det är endasti den öfversta delsn man upptäcker lager af andra vulkaniska ämnen, produkter af senare utbrott, och åtskilda af lager af växt: mylla, som haft tid att bilda sig mellan hvarje utbrott, Frågan reducerar sig således dertill: hvad var anledningen till att askregnet, som föll öfver Herculanum, hade en så ofantligt myeket större intensitet än det som föll i Pompejl, att det af det förra bildadelagret hade ända till 80 fots, medan asklagret i Pompeji endast hade 3 fots djup? : Förklaringen på denna olikhet måste hemtas från flera orsaker. Först och främst sys nas pimstenen och askan ha uppkastats ur småkratrar belägna på olika sidor om hufvudkratern, så att all pimstenen förts 8 Pompejisidan, och den allra största delen af askan åt Herculanum till. Vinden torde också haft sin del i detta åtskiljande af de båda eruptiva ämnena, Den största. rollen förstöringsdramat har dock onekligen vattnet spelat, och på två sätt. Dels ha nemligen de ur kratern uppstigande vattenånsorna kondenserats och nedfallit istörtsjöar al regn, dels ha de båda åarna, som föto