Aftonbladet – 15 maj 1872, sida 2

irekt meddela upplysningar och beriktiga felakiga eller bristfälliga antaganden om regeringens tgärder. Den sålunda af storthinget beslutna rundlagsförändringen har derjemte ett så afjordt stöd i nästan .alla konstitutionella författingar och den genom dessa vunna erfarenheter, utt vår statsförfattning i denna punkt kan anses tå ensam. Likasom förändringen föranleddes af n önskan att afhjelpa brister, som i teoretiskt seende äro obestridliga, så var den äfven bygd vå fördelar, som de mest upplysta nationers förtningar erbjuda. Storthinget trodde sig dere genom det fattade beslutet ha bragt till slutgt afgörande en under mer än en mansålder afhandlad fråga och hoppades med tillitsfull förväntan BE. M:ts stadslästelse deraf. Icke desto mindre har E: M:ts råd mot två röster tillstyrkt att icke nådigst sanktionera beslutet, hvilket tillstyrkande genom E. M:ts nåligsta resolution af den 7 dennes befalldes skola lända till efterrättelse. Likasom denna utgång var en sviken förväntan. så förutser äfven stor-. thinget med bekymmer de olyckliga följder den skall medföra. Då regeringen har afvisat det medel till godt förstånd. försoning och öfverenskommelse, storthinget hade trott sig erbjuda, skall det icke kunna undvikas, atthärigenom ett förhållande kommer att framkallas mellan statsmakterna, hvarigenom ofullkomligheten och olägenheterna af den nuvarande formen för göromålen skola framstå ännu mer än hittills. Den möjlighet till ett återupptagande af saken genom E. :ts initiativ, som samtidigt med förvägrandet af nådigsta sanktion förespeglas, skall i dettå afseende icke innebära någonting lugnande, vare sig att man tager i betraktande den långa tid, som nödvändigt måste förflyta, innan den bebådade reformen kunde träda i verksamket, eller att man erfarit, att meningen är att sätta den i samband med andra FörAnd ringar i grundlagen, knapt kunna väntas skola vinna nationens ifall. Under den skiljaktighet i meningarna, som i den här omhandlade, för konung och folk lika vigtiga angelägenheten har visat sig förefinnas mellan storthinget och E. M:ts råd, har storthin get ansett det vara sin pligt att genom denna underdånigsta adress påkalla E. M:ts uppmärk samhet på de följder för landets utveckling och framtid, som den är egnad att förorsaka. Richter förbehöll sig härefter på egna och öfrige förslagets upphofsmäns vägnar få görs en modifikation af en vigtig punkt i den fö reslagna adressen; det var den punkt, son handlar om andra grundlagsförändringar hvilka bebådats. I afseende på dem hade det yttrande, af hvilket man skulle inhemt: erforderlig upplysning, icke inkommit. Mari hade blott kunnat hålla sig till hvad son kunde utrönas af debatterna om statsråds saken; men han förmodade, att man, inna! det TW fråga om sakens behandling, skull vara i besittning af i fråga varande rege ringsyttrande, hvarefter den nödvändiga mo difikationen kunde göras. Storthinget beslöt nu på presidentens för slag att saken skulle bordläggas för at längre fram företagas till behandling.