Aftonbladet – 15 maj 1872, sida 2

Times korrespondent i Filadelfia gifver i stt bref af den 26 i förra månaden upplysingar om orsakerna till den omkastning i ulmänna meningen, som på sista tiden egt um i Förenta Staterna rörande Alabamarågan. Korrespondenten upplyser, attrereringen i Washington blifvit öfvertygad om, att fordringarna på ersättning för de indirekta förlusterna äro ohållbara, och att de icke endast skulle skada Amerikas intressen i utlandet, utan äfven ha ett ogynnsamt inflytande på stämningen inom: landet. De bäste medborgarne i Amerika ha i sjelfva verket kommit till samma resultat och tro, att en högsinnad politik skall bäst befordra Amerikas intressen i Europa. Till och med tidningarna, säger korrespondenten, hvilka för kort tid sedan understödde ersättningsanspråken för de indirekta förlusterna, ha kastat om, så att det nu knappast finnes en enda betydlig organ, som icke uttalar sig emot i fråga varande punkt i den amerikanska klagoskriften. Den allmänna meningen var således mogen för ett nytt uppslag, och den enda svårighet, som återstod, var kabinettets känsla af att det icke med heder kunde draga sig tillbaka efter att i Geneve ha hållit på dessa fordringar. Det hela var således reduceradt till en formsak, och åtskillige inflytelserike män i Amerika (bland dem Cyrus Field, bankirerne Morton och Drexel, Georg Childs m. fl.) egnade sina krafter och sin energi åt att bringa till stånd en kompromiss. Denna framlades för allmänheten den 25 i förra månaden i en väl skrifven, från Washington inspirerad artikel i Newyork Herald; Planen mottogs mycket gynsamt af -hela den amerikanska pressen och nationen och ingenting annat tycktes fattas än Englands samtycke. Denna kompromiss gick, som bekant är, ut på, att Förenta Staterna utan att formligen annullera den punkt i klagoskriften, som rör ersättningsanspråken för indirekta förluster, likväl i sak afstå från desamma på . vilkor att äfven England förbinder sig att vid möjligen inträffande dylika fall Icke uppställa fordringar på ersättning för indirekta förluster mot Amerika. Emellertid har frågan sedan dess äfven gjort ett steg tillbaka, i det lord Granville uttryckligen fordrat att i fråga varande punkt af den amerikanska klagoskriften skulle annulleras såsom stridande mot Washingtontraktaten: Men af ett i går ankommet telegram från London finner man, att Gladstone och Granville rörande denna sak afgifvit sådana förklaringar i parlamentet, som gifva anledning motsa ett snart slut på tvistente nm mm RV Telegrafen Berättade för några dagar sedanl att franske krigsministern genera Cissey ingifvit sin afskedsansökan. Orsaken härtill var ett nederlag, som ministern led i nationalförsamlingen vid framläggandet af lagförslaget om bildandet af den krigsrätt, som skall döma om marskalk Bazaines beteende vid Metz kapitulation. Uti lagförslaget framhölls nemligen endast, att marskalken sjelf önskat att blifva ställd inför krigsrätt, hvaremot icke ett ord nämndes derom, att den komite, hvilken under Chanzys presidium undersökt huruvida kapitulationskomitens rapporter borde offentliggöras, äfven yrkat att regeringen måtte låta ställa marskalken inför krigsrätt. På grund häraf begärde general Chanzy, att lagförslaget skulle remitteras till den komitå, hvars ordförande han är, och församlingen beslöt äfven enhälligt att så skulle ske. Det var på grund häraf, som Cissey dagen derefter inlemnade sin afskedansökan. Kapitulationskommissionen yttrar i slutet af sitt utlåtande rörande Metz kapitula tion följande: De den 26 och 31 Augusti företagna utfallen kunna ej betraktas såsom lallvarliga försök att göra en diversion till förmån för Chalons-armn och kommissioInen är derför af den åsigten, att marskalk Bazaine till stor del bär ansvaret för de olyckor, som träffade denna arm6. KommisIsionen är vidare af. den åsigten, att mar I skalken är skuld till förlusten af en armå Jom 150,000 man och fästningen Metz, att lansvaret härför hvilar på honom ensam, och latt han såsom högste chef icke har uppfyllt sina militära pligter. Kommissionen mäste tadla marskalken derför att han underhållit förbindelser med fienden, hvilka ledde till er li historien exempellös kapitulation, vidare I derför att han icke förstörde krigsmaterie ;Ilen, derför att han ej vårdat sig om sing goldaters, sjukes och sårades intressen, slut jligen derftr att han tillfogat de tappra sol I daterna, hvilkas ära det var hans pligt ati försvara, en onödig förödmjukelse. ) De upplysningar öm för statens räkning afslutna bedrägliga kontrakter, som kom y mit i dagen genom undersökningskomitens betänkande och Audiffret Basquiers tal vid sammanträdet den 4 dennes ha redan haft jul följd flere arresteringar. I Lille hafyra (personer (2 köpmän och 2 prefektursekrete -vare) blifvit arresterade. Äfven i Paris hä ; arresteringar egt rum. Justitieministern