Aftonbladet – 15 maj 1872, sida 2

STUCKHOLM den 15 Maj. Ännu har icke det norska officiella bladet meddelat det anförande från justitiedepartementet, på hvilket statsrådsmajoriteten grundat sin hemställan om sanktionsvägran till storthingets beslut om rätt för statsråden att deltaga i storthingets förhandlingar eller det separatvotum, som, då saken behandlades uti norska regeringen i Kristiania, afgals at statsrå det Broch. Förmodligen ha dessa handlingar dock i förgår blifvit meddelade storthinget, så att man kunde taga hänsyn till dem under den debatt, som då skulle börja rörande misstroendeadressen, eller rättare adresserna, ty flere sådana förelågo nu till behandling. Oafsedt Ketil Motzfeldts adress rörande prolongationsfrågan har ett nytt adressförslag blifvit framstäldt med afseende på förenämnda propositionsvägran. Venstra centern, inom hvilken advokat Richter (på 1850-talet redaktör af Aftenbladet) numera spelar en mycket framstående roll, synes icke ha varit fullt belåten med Sverdrups mycket lakoniska och barska förslag till adregg, utan har önskat ett annat, mera mo-. tiveradt och något bumanare i formen. . Sedan storthinget i sitt plenum i lördags eftermiddag till behandling förehaft de föredragningslistan uppförda ärendena, retererade presidenten-en skrifvelse från Feprar sentanterne Daa, Essendrop, Kildal, Richter och Sehlio af hufvudsakligen följande innehåll: S 3 Till storthinget! I storthingets plenum i dag har presidenten, bankdirektören Sver drup, väckt förslag om en underdånigste adress till H, M:t konungen, likasom förslag till en sådan adress äfven blifvit inlemnadt af representanter för Jarlsbergs och Laurvigs amt. Undertecknade dela åsigten, att det i de nyligen inträffade förhållandena ligger en uppmaning förstorthinget att uttala sig för H, M:t, Då vi lik: väl icke i något af de framstälda förslagen till fullo finna uttryck för den uppfattning, vi gjort oss rörande hvad som borde vara föremål för uttalande eller beträffande formen derför, ha vi icke velat underlåta, för att åstadkomma en grundval för vår omröstning i saken, att framlägga bifogade förslag till adressen. Den i fråga varande adressen upplästes härefter, och vi meddela här efter Morgen bladet den senare delen deraf, der den vä grade sanktionen af storthingets beslut, att statsråden skola erhålla rättighet att deltaga i storthingets förhandlingar, vidröres: Såsom här ofvan redan underdånigst har blifvit omnämndt, har Äg den 9 sistl. Mars fattat ett beslut till förändring i-rikets grund lagsenliga rätt, hvilken antaes skola medföra ett Ttillfredsställande ordnande af äfven denna fråga då den går ut på att gifva statsministern samf statsrådets öfriga medlemmar för framtiden rät tighet att deltaga i storthingets förhandlingar liks med storthingets egna medlemmar. Den härigenom beslutna förändringen i vår konstitutionella rät har varit under-behandling under en tidrymd 8 mer än 50 år. Så väl af B:s M:ts kongl. fade: som farfader blef förslag väckt hos de mellar åren 1885 och 1848 hållna storthing och förnyad gånger framhållet såsom en nödvändig länkiut vocklingon af vårt konstitutionella statslif.. Dei varen et, som det norka folket rg vin Baer i orundlagen var på bane, ha: när förändriug Pars l fördröjt reformens genomus. Ande, jrder den långa tid. Men sedan övertygelsen om ucrsam mas gagnelighet och nödvän lighet småningon I hade mognat genom diskussioner, i hvilka de stora flertalet af de män, som ha intagit. em be tydande plats i statsutvecklingen, deltagit, ble förändringen at detta. ortkint antagen med 8 röster mot 29. Hvad som åsyftades, då stor thinget fattade detta beslut, var att gifva rege ringens medlemmar tillfälle att muntligen för svara sina förslag och åsigter och derigenom be Hrämja ärendenas grundli (ch och allsidiga be handling, att påskynda förhandlingarnas gån; genom att begagna den muntliga i stället för de skriftliga framställningen, att befrämja en ömse sidig och för det allmänna bästa önskvärd sam verkan. hvilken genom ep-sådan öppen och när mare förbindelse torde kunna förväntas skola el nås, samt att förebygga möjliga konflikter me! lan statsmakterna, derigenom att statsråden kund